- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / XXIII bandet. Häfte 1-4/XXIII nide. Vihko 1-4 /
180

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180

Olisiko syytii asettaa metsärikosten syyttäjä
Pohjois-Suo-men tarkastuspiireihin?

Ar anställande af allmän åklagare i Norra Finlands
inspektionsdistrikt för brott mot skogslag af behofvet påkallad’?

J. Hackstedl. Denna fråga var upptagen på programmet
vid Filialföreningens senaste årsmöte i Torneå, men blef
diskussionen därom pa grund af bristande tid uppskjuten. Den
sammanhänger nära med frågan angående åverkans
bekämpande oeh är således af utomordentlig betydelse för
fortbeståndet af skogarna i norra Finland.

Då vi uppställa denna fråga, måste vi först hafva klart
för oss huru rättegångar angående brott mot skogslagen
härtills bedrifvits, samt hvilka svårigheter, som ställa sig hindrande
i vägen för etl framgångsrikt bedrifvande af de förberedande
undersökningarna. Häraf har Forstmästar T. A Heikel under
senaste årsmöte vid diskussion af frågan om orsakerna till och
motarbetandet af åverkan gifvit en klar framställning, och vill
jag här för sammanhangets skull delvis i minnet återkalla hans
synpunkter.

Då en begången åverkan, eller skogsstöld, blifvit upptäckt,
får man med god vilja och om bevakningspersonalen är ärlig
och påpasslig i vanliga fall nog reda pä hvart det stulna
virket blifvit forsladt, men hvem som är skogstjnfven är det i
nio fall af tio omöjligt att lagligen bevisa da del hör till
sällsyntheterna att en skogstjuf anträffas på bar gärning. De fall.
då den förberedande undersökningen icke gifver några
grundade förhoppningar för laglig bevisning, böra naturligtvis icke
anmälas till rättegång, och uppehåller jag mig således icke vid
dem. Lika litet som vid de fall, da skogstjufven af den ed
svurna forstpersonalen anträffas på bar gärning och hvilka äro
så klara att de med lätthet kunna behandlas af forstmästaren
och allmänna åklagaren.

Komma s;i de fall då tjufven icke af forstpersonalen
anträffats på bar gärning, men vid hvilka, tack vare fällda
yttranden anträffade spår och redskap m. H. omständigheter sakeni
förefaller fullt bevislig. Äfven vid dessa fall händer det, att
åverkans mal förlovas tack vare instämda vittnens opålitlighet
och obenägenhet att afgifva vittnesmål. Ej heller kunna
vittnen alltid med stämning anträffas.

Orsaken till befolkningens obenägenhet att vittna i
àver-kansmal är väl i främsta rummet outvecklade rättsbegrepp, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/23/0728.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free