- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / XXIII bandet. Häfte 1-4/XXIII nide. Vihko 1-4 /
192

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

och press utskrikits som afskyvärda lagbrytare, äro
förhållandena emellertid alldeles andra. Där, om någonstädes, kunde
den enligt S 14 i allmänna vattenrättslagen i utsigt ställda
lindringen i afbarkningsskyldigheten komma till andvändning.
I södra Finlands tätt befolkade trakter finnes en af bofast
allmoge bestående arbetsstyrka i riklig mängd, då man däremot
i norden måste anlita kringdrifvande vagabonder, hvilka komma
den ena dagen och gå den andra. I de nordliga trakterna
saknas folk redan för genomförandet af de nödvändigaste
arbetena vid virkesutdrifning. Sedan ett tiotal àr önskar t. ex.
det bolag, jag arbetar för, hafva sin stock redan pà
afverk-ningsplatsen apterad, till lämpliga sågblock, men har ofta nog
i brist pà arbetare blott en del af det utdrifna timret kunnat
sålunda behandlas, da däremot en rätt stor del, af sadan orsak
fått läggas i Hötlederna i bela längder. I ännu högre grad
inträffar samma förhållande om afbarkningsskyldigheten faktiskt
genomföres. En ofta påpekad omständighet, som försvårar
afbarkningen uppe vid Kemi elf, är den där rådande starka
köiden. Vi veta att naturen till skydd för denna i norden
försett tallstammarna med ett tjockare och högre Tipp pä
stammen gående lager, af sprick bark. Redan vid jämförelse med
våra lappska skogar och dem i södra Finland är skilnaden i
ögonen fallande. Kölden och den i förhållande därtill fasta
och tjocka barken försvårar i hög grad afbarkningens utförande
i norden. Kölden är t. ex. endast så långt norrut, som i
Rovaniemi, vanligen 10 à lo grader starkare än i lleåborg. Huru
kölden verkar på den tjocka barken, kan man förstå då själfva
trädet vid 85 graders köld blir sa sprödfruset att det vid
stjälpning springer i stycken. Enligt gällande bestämmelser, bör all
stock afbarkas i skogen, på det för att barken ej af vårflödet
ma föras ned i vattendraget. Då emellertid ej tillräcklig
arbetsstyrka finnes i skogarna, ni åste själfva afverkningen i betydlig
mån inskränkas. Följden häraf blir antagligen den, att
kronan ooh enskilda ej kunna afyttra så mycket af sina skogar,
som härtills. Man hör kategoriskt påstås och ser samma åsigt
i tryck uttalas, att Hötningen af obarkad stock är skadlig för
fisket. För min del vill jag ej förneka, att detta i någon män
är fallet, inen vida mera skadas fisket i våra vattendrag genom
de fångst metoder, som allmänt användas. Genom
romkläck-ningsanstalters inrättande på kronans och virkesegarenas
bekostnad vore fiskens fortbestånd i högre grad bättre säkerställdt än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/23/0740.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free