Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
är det den fastare höstveden och hos de senare den lösare
vårveden, som af ljuset reageras i sin tillväxt. Vidare har
inan funnit, att det under starkare ljustillträde uppvuxna
trädet har större bränn värde än det täta beståndets, ty
kolhalten i lignin är större än i cellulosa l). — Att mycket starkt
ljustillträde ofta. som ofvan antydts, kan inverka menligt pn
trädens kvalitet, är klart, men torde vi dock kunna förena
oss med Kraft, då ban säger: lAllerdings ist dieser Nachteil
im Allgemeinen wohl nicht so gross, wie der Verlust,
wel-chen zu schwache Lichtungen im Gefolge haben . . .2).
Af stor vigt är det ännu för skogsmannen att veta
hvilken verkan ljuset utöfvar på trädens fröproduktion. Att
en relativt stark ljustillgång är ett nödvändigt villkor för en
stark o<?h önskvärd fröproduktion hos träden, framgår af det
faktum, att för de i fröna ingående askhaltiga ämnenas
bildande en stark näringsproduktion är nödvändig, som ej utan
sä godt som obehindradt Ijustillträde nöjaktigt kan försiggå8).
Del är ju för öfrigt en allmänt bekant sak, att fristående
träd bära kottar tidigare än beståndsträd och att skillnad
i detta afseende äfven är rådande mellan glesa och täta
bestånd. Sålunda omnämner t. ex. Blomqvist, att tallen såsom
fristående eller i glesa ungskogar redan vid 20 års ålder är
fortplantningsmäktig, medan fröproduktionen i slutna bestånd
börjar först vid 30—40 års ålder. Och från 80 till 150 års
ålder, säger Blomqvist, att tallarna frambringa det mesta och
bästa frö-1), hvilket naturligtvis beror därpå, att slutenheten
vid denna ålder redan betydligt rubbats. Vid fröhygge har
man äfven trott sig märka, att återväxten varit säkrare, dä
frntriiden utgjorts af genom friare ställning härdade och med
’) Kart Gayer: Dii* Forstbenutzung, sid. ÖS).
*) Gustav Kraft: Beitrftge zur Lelire o. a. v„ sid. 21.
Karl Gayer: Der Waldbau. »id. 48.
’) A. G. Blomqvist: Talteu, sid. t>2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
