Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eu hel mängd andra egenskaper, som tala till dessa skogars
törmän. Jemfor nmu till exempel timmerämnena med liynraudra
uti dessa bftda skogskategorier, så skall näppeligen den omstän
digheten undgå uppmärksamheten, att dessa timmerträd i
allmänhet prestera inom krouoskogurue en resligare, qvistrenarc och
fylligare växtform, än hvad tullet iir i de privata. Och redan
denna omständighet är af rätt väsentlig betydelse såväl lör
skogshushållningen som för B&gintlustrin, emedan den siiger oss
hurudan virkcsqvnlitct man från särskilda håll i den närmaste
framtiden har att vänta. Vidare iir det att märka, det ung- oeh
mc-delåldersbeståuden inom krouomavkerna öfverhufvudttiget ävo mera
jemnväxta oeii slutuare, till följd hvaraf också de individuella
egenskaperna bos ungträden der te sig vida fördelaktigare än i de
privata skogarna. Lägger man härtill, att de olta nog mycket
ansenliga sträckor kala, i grått skiftande svedjemarkerna, de lör
jemnan högst oregelbundet framstickande kalhyggena och
luckorna, samt. det virrvarr af oregelhimdenheter, som nästan öfver
allt spåras efter de under tidernas lopp vanligen med yttersta
0 förstånd använda yxorna, uti de enskildn skogarno äro blott
alltför vanliga företeelser, hvilket nu mera däremot ej iir fallet i
krouoskogavne, så skail man lätt inse och erkänna, att
skilua-den mellan dessa hvardern skogskategorier i allo är högst betydlig.
Af det härtill sagda framgår således redan till viss måtto,
att de enskilda skogarue i allmänhet icke nu mera te sig i
någon fördelaktig dager. Min verksamhet och mina iakttagelser
inom dem lmfva visserligen icke i nämnvärdare mftu sträckt sig
långt utom Nordkarelen, hvadan de ringa upplysningar som jag
här är i lilliälle lemua, hufvudsakligast gälla denna landsdel.
Men då skogstil Igången bär i allmänhet anses vara vida rikligare,
än i inånga andra trakter af mellersta Finland, så är det viil
också tomligen antagligt, att de enskildn skogarue, i stort
betraktade, ej i någon mån äro bättre på andra orter uti landets inre
del. Oeh så vidt jag på genomresor och uuder tillfälliga
vistelser uti vestlignre och sydligare skogstrakter bar kunnat röna,
har det förefallit 111ig såsom skulle de enskilda skogarue der
1 allmänhet stå på ännu sämre point, än i Nordkarelen.
Exempelvis vill jag niimun, hurusom uti Tohmujärvi, Kides, Pelgjärvi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
