Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nör har utlåtit sig, att anläggning af nybyggeshemman
väsendfcligen motverkats af bestämningen i § 2 derom,
att nybyggeshemman skola utgöra minst l/s mantal, enär
anläggningen af nybyggen med en jordvidd motsvarande
detta mantals minimum vanligen redan ansetts blilva
hinderlig för kronans skogsvård, och inom kronojordarne
för öfrigt endast sällan större sammanhängande
odlingsmarker finnas.
Vanligen hafva på anförda skäl de lör
nybyggesan-läggning tjenligaste trakter disponerats för
skogsvakta-reboställen och kronoskogstorp. Genom anläggning af
lägenheter utaf sistnämnda art öfverlåtes väl äfven på
visst sätt jord till odling, men afses dermed dock
egentligen skogens ändamålsenliga vård och ingalunda
tillväxten af en sjelfständig jordbrukande klass, betydelsen
af hvilken senare omständighet ingalunda bör förbises.
Det ligger nemligeu i statens allämnna intresse att
bereda den jordbrukande klassen den sjelfständiga
ställning, som endast det säkra medvetandet af den fria
besittningsrätten till jorden förmår alstra, då deremot
befrämjandet af sistnämnda torpareinstitution, om ock
befogade anmärkningar mot densamma beträffande dess
ställning till Forstförvaltningen härtills öfverhufvud
icke gjorts, likväl i ock för sig måste väcka
betänkligheter såsom afvikande från den redan hos vårt folk till
medvetande korana känslan för och behofvet af
odal-maunafrihet, hvari för öfrigt våra samhällsförhållanden
ega sin säkraste grund. Klart är äfven, att sjelfva
jordens odling bättre befrär
få besitta sin uppodlade torfva, och hvilkas säregna
ställning till den kommunala beskattningen, fritagna
såsom de äro från hvarjehanda onera, måste väcka ett
berättigadt missnöje hos bebrukarena af den
mautals-satta jorden, hvilka ensamma få bära tungan af utlagor,
som dock afse tillgodoseendet af gemensamma behof.
Emot den de gamla hemmanen uti § 151 af 1848
års landtmäterireglemente medgifna och i § 3 af 1877
års kungörelse delvis erkända optionsrätt hafva
protester höjts från olika håll. Dels har man påyrkat en
förändring af nästsagda § i det syfte, att till
hemtnans-bruk tjenlig öfverloppsjord främst utbrytes till
nybyggen ooh kronotorp och. endast i undantagsfall tillägges
de gamla hemmauen emot mantalsförhöjning eller skogs-
en sådan jordbrukande
arbetare, hvilka sakna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
