Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De ängsmarker, som af nybyggesansökare i
Lappmarken uppgiivas såsom odlingsbara, utgöras vanligen af
försumpningar. Till de mera egendomliga slagen af
försumpningar man anträffar höra de s. k. kaula mätiköt
också kallade ryssänpäät. Om det för den „oinvigde“
ofta nog är svårt att taga sig tram på Lappmarkens
bottenlösa gungÖyn, så är en vandring öfver en äkta
„kaulamätikkö“ nästan omöjlig. Man ser ett gräsbevuxet
tufvigt fält framför sig och beger sig i väg. Första tulva
man stiger uppå ger vika, böjer sig undan och tvingar
vandraren att söka fotfäste på följande tufva, men äfven
denna viker undan och så immerfort tills man vanligen
uttröttad störtar ned i stinkande dy och äfja. Dessa
tufvor, som utgöras af lemningar efter en föruraltnad
och årligen förnyad gräsvegetation, blifva icke sällan
omkring två alnar höga och, ehuru med en
genomskärning af endast 2—3 tum vid basen, innehafva de en
vidlyftig omkrets i dagsljuset, hvaraf också benämningen
„ haistut vor" och „rysshufvud“ härleder sig.
Naturligtvis skulle beredandet af en slik
försump-ning, som vanligen förekommer längs bäck och åstränder,
till brukbar äng erfordra särdeles dryga omkostnader,
derest detta borde ske medels handkraft. Innebyggarene
i Lappmarken hafva likväl uppfunnit ett sätt att medels
tillhjälp af is och vatten af dessa försumpningar bereda
präktiga ängsmarker och detta med jemförelsevis ringa
omkostnader. Detta tillgår sålunda att utfallet af
för-sumpningen på ett dertill lämpligt ställe afdämmes
medels en enkel dambyggnad, så att dödvattnet på hösten
stiger öfver tufvorna. Under vinterns lopp hålles
dammen fortfarande stängd så att ett småningom allt
tjockare istäcke bildas. På våren aftappas vattnet och isen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
