Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänhet, utan äfven pä den särskilda erfarenhet jag gjort,
att enskilda individer visa sig äga mycket större härdighet mot
köld och uthållighet i allmänhet, än flertalet af samma
växtart. Den växt hos livilken jag först iakttog detta var
Cupres-sus Lawsoniana, som i Wiborg, och- jag tror för visso
likaledes i hela södra Finland, visat sig ganska ömtålig, så att den
nästan fullkomligt nedfryser hvarje vinter och ifråga om lrån
utlandet importerade exemplar, dött ut vanligen redan efter
första vintern. Men till min förvåning fann jag att under
det de flesta al frö här uppdragna Cuprcssus Lawsoniana
plantor delvis uedfröso under vintern, dels helt utdogo, hihehöUo
sig några exemplar alldeles oskadade och fortforo att växa och
lefva utan att skadas af vinterkölden. Sedermera har jag haft
tilllälle att göra samma iakttagelse beträffande flera andra
växtarter. Stundom synes en sådan större härdighet vara bunden
vid uästan alla individer af en viss varietet. I allmänhet
taget äro varieteter, i synnerhet sådana som kännetecknas genom
blad, färgade eller färgteckuade olika iuot bladen hos den rena
arten, att anse såsom något eller mycket ömtåligare än
individer af den typiska arten. Sä är den för sina mörkrödbruna
blad i utländska parkanläggningar mycket värderade afarten
af Betula alba så ömtålig för köld, att jag måstat alldeles
af-stå från dess odling och haft högeligen lust att betvifla dess
påstådda härstamning från vår sä härdiga björk. Deremot är
den lefverbrunt färgade blodboken betydligt härdigare än dess
nrsprungsform, Fagus sylvatica, deu hvitbrokiga afarten af
Thu-jopsis dolabrata alls ieke ömtålig för våra vintrar i södra
Finland, ehuru den vanliga arten nästan ärligen affryser, många
andra liknande fäll att förtiga. Jag har under en följd af
åt-särskildt sysselsatt mig med försök att odla arter af coniferer,
hvilka jag dels med ledning af klimatet på deras uppgift»
ursprungliga växtort, dels enligt uppgifter om deras härdighet
vid försöksodlingar i mellersta Enropa, trott möjligen kunna
fortkomma h os oss, men funnit plantorna af en mängd arter vara
alldeles omöjliga att öfver vintra i det fria, ehnru deras
naturliga växtplatser uppgifvits såsom så högt belägna, att
vintertemperaturen der borde nedgå lika lågt som i södra Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
