- Project Runeberg -  Geografiska skildringar för skolan och hemmet / Del 2. Asien och Australien /
128

(1895-1898) [MARC] Author: Isak Fehr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppehåller sig vid Eufrat’s stränder och under den öfriga
tiden har sina tält uppslagna nära floden Orontes, två
gånger om året en sträcka af ungefär 400 km.

Den syriska öknen är icke en torr och ofruktbar
sandslätt med endast en och annan oas, utan en stor,
sammanhängande grässtäpp, endast här och där genomskuren af
mera ofruktbara bergssträckor; särskildt gäller detta om
trakten mellan Palmyra och Eufrat, medan man i sydost
om denna stad har ett landskap, som mera liknar den
afrikanska öknen genom sin brist på växtlighet. På dessa
grässtäpper lefva beduinerna af sina kamel- och fårhjordar;
dessa gifva dem deras dagliga lifsförnödenheter, och under
ett par större resor om året till städerna af sättes ullen och
en del af de öfverflödiga djuren, och i stället skaffa de sig
nödvändiga saker, såsom kläder, vapen, ammunition och
tältredskap. Själfva äro de fullständigt främmande för hvarje
handtverk. I detta hänseende äro de därför fullständigt
beroende af städerna; att väfva en kappa eller förfärdiga
ett stycke tältduk, ja, blott att sätta en spets på en lans
eller sko en häst är för dem en okänd konst; i följd däraf
måste hästarna gå långa tider oskodda, dräkten och tältet
få hänga i trasor, tills man en gång kan få något nytt.

Det lif, dessa människor föra, är i hög grad enformigt
och enkelt. Man lefver mest af kokt fårkött; kamelerna
slaktas endast sällan, emedan djuret är för stort för att
kunna användas af en enda familj, och endast vid stora
fester kan det komma i fråga att slakta en kamel. Köttet
anrättas alltid på det enklaste sättet, nämligen genom att
kokas; den därvid erhållna soppan kastas vanligen bort.
Att steka köttet kommer aldrig i fråga. Det, som vållar
européen det största obehaget, när han skall lefva
beduinernas lif tillsammans med dem, är dels den gränslösa
oren-ligheten vid tillredningen och dels bristen på alla slags
kryddor. Det första öfvervinner man emellertid någorlunda;
det är otroligt, hvad människor kunna vänja sig vid, men
att icke få salt i sin mat är ännu värre än att få den full
med smuts. Beduinen äter endast för att stilla sin hunger

— eller rättare sagdt, han äter icke, utan slukar, hvad man
sätter för honom, och i följd däraf försiggår en måltid i
tältet med otrolig hastighet. Det kokta köttet framsättes,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:42:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/figeo/2/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free