Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lif vet är redan rikare. Insekter finnas i mängd och till
följd däraf äfven många fåglar; man möter betande kameler
och hornboskap, ofta bärande på ryggen en fågel, som hackar
besvärliga maskar och insektlarver ur huden; örnar och
gamar sväfva i luften, spejande efter byte, och man ser
lejonets spår. Visserligen finnes icke ännu något rinnande
vatten, men marken är dock genomfuktad, alldenstund de
tropiska regnen nå ända hit. Och ändtligen kommer man till
det länge efterlängtade Timbuktu, med fröjd hälsar man de
tre enkla, af lertegel uppbyggda moskéernas torn; vi
observera några dammar, en länge saknad anblick, och vänligt
hälsade af invånare, för hvilka redan långt i förväg min
ankomst var bekant, beträda vi staden — efter mer än två
månaders marsch genom det västra Sahara!
Längs efter Afrikas västkust till Kongos mynning.
Ombord på den engelska ångaren »Volta» var den 2
maj 1883 allt lif och rörelse. Det smäckra fartyget låg i
Liverpool’s hamn med intagen last lätt förtöj dt för sitt
ankare, endast väntande på befälhafvarens order för att vända
stäfven mot Afrikas brännande kust.
Vårt närmaste mål var Madeira, dit resan plägar gå
på sex dagar. Det härligaste väder gynnade vår färd, den
friska sjöbrisen blåste lif och lust i oss, och
sinnesstämningen var den bästa.
Vid ankomsten till Funchal, Madeiras största stad,
om-gifves fartyget af roddbåtar, från hvilka små gula, halfnakna
portugispojkar med lifliga åtbörder och rop bedja oss kasta
slantar i vattnet, hvilka sedan uppfiskas med stor färdighet,
innan de hunnit mer än några meter under vattenytan.
Det genomskinliga vattnet tillåter åskådaren att tydligt följa
dykarens rörelser.
I Funchal landstiger man med tillhjälp af roddbåtar.
Sedan dessa passerat de ofta ganska svåra bränningarna,
mottagas de vid stranden af några raska karlar, som springa
ut i vattnet, fatta i relingen och draga båten upp ur
vågsvallet. Passagerarne klifva därefter upp på karlarnas axlar
och låta bära sig i land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
