- Project Runeberg -  Geografiska skildringar för skolan och hemmet / Del 3. Afrika /
112

(1895-1898) [MARC] Author: Isak Fehr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aflönas och återvänder till de sina för att njuta mödans
lön, och en annan tages i hans ställe.

Efter vägvisaren kommer en sansibarit, bärande
expeditionens flagga, som är blå med gul stjärna i midten, så
kommer kaptenen med sin bössbärare och uppassare,
härefter i lång rad de öfriga sansibariterna, hvar och en
bärande på hufvudet sin andel af vårt bagage eller våra
handelsvaror. Förutom sin börda bär han sina egna
nödvändighetsartiklar, en matta att sofva på, en skjorta och en
filt samt sin proviant, som vanligen består af några
bananer, bröd af maniok och ett par skrikande höns,
fastsnö-rade öfverst på packningen; öfver axeln hänger geväret, och
kring midjan är patronväskan spänd. Sansibariten är
vanligen iklädd en lång, hvit skjorta, och på hufvudet har han
«en turban. Bland männen hålles ständigt ett lifligt
samspråk vid makt, då och då af brutet af skrattsalfvor eller
någon af deras hemlandssånger. Efter karavanen
marscherar vanligen jag själf för att förekomma, att männen stanna
efter och plundra de byar, vi genomtåga. Jag åtföljes af
min tjänare med min bössa och vattenflaska. Sist går
san-sibariternas korporal, som är befriad från att bära annat än
sitt gevär och sin personliga utrustning.

Såsom vägar tjänstgöra i Kongo de små, smala stigar,
hvilka leda emellan infödingarnas byar eller sedan långt
tillbaka användts af de inföddas handelskaravaner på deras
resor till och från kustfaktorierna. Att här anlägga
sådana vägar, som brukas i civiliserade länder, och att
sedan underhålla dem skulle vara ett jättearbete. De
våldsamma störtregnen skulle snart underminera den utefter de
lösa, branta jordsluttningarna löpande vägen, och den starka
vegetationen skulle inom kort betäcka allt med alnshögt
gräs. Infödingarnas smala stigar däremot fordra intet annat
arbete, än att gräset på ömse sidor nedvikes, eller att i
skogarna lianer och slingerväxter afhuggas; det ständiga
trampet afsliter sedan gräsrötterna och förhindrar ny
vegetation att uppspira, så länge vägen trafikeras. Emellertid
äro dylika stigar högst besvärliga att färdas på. Det höga,
å ömse sidor växande gräset slår den resande i ansiktet,
och i dalgångar med god jord böjer det sig tillsammans öf
ver vandrarens hufvud, som färdas fram liksom i en tun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:43:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/figeo/3/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free