Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
den förra äfven på den SSO om Hogland liggande Tytär-
gaari, hvilket synes tala för att äfven den södra gneiszonen
likasom den östra är omgifven af en huronisk eller takonisk
bildning, som sålunda såväl i söder som i öster bildar en
öfvergångslänk till den egentliga sedimentära formationen.
I sammanhang med det ofvanstående må här äfven an-
föras det af Hofmann omnämnda, i porfyren på Hogland
inneslutna, kristalliniska kalkstensparti, bestående af 7—8
horizontelt liggande skikter, i mägtighet och yttre utseende
likt orthoceratitkalkstenen från Estland (1. c. p. 16), och
hvilket derföre af honom betraktas såsom ett af porfyren
lösryckt och deri inneslutet samt metamorfoseradt stycke af
denna kalksten. Denna porfyrs eruption skulle sålunda hafva
infallit under den siluriska tiden, under det att porfyrgrani-
tens eruptionstid måste hafva infallit under den huroniska
eller i allmänhet mellan den laurentiska och den cambriska,
såsom synes af dess förbållande till den laurentiska gneis-
och den huroniska skifferbildningen, hvilka den genombry-
ter, samt den enligt all sannolikhet cambriska sandstenen i
Satakunta, hvaraf den öfverlagras.
Ehuru Hofmann nu sålunda betraktar denna kalksten
på Hogland såsom ett metamorfiskt sediment, anser han dock
kalkstenen på Pargas såsom eruptiv (1. c. p. 43). Skilnaden
mellan dessa ställen är dock blott qvantitativ: likasom på
förra stället porfyr, så har på det sednare gneisgranit, ehuru
i större skala, inverkat metamorfoserande under en tidigare
period. De i det föregående anförda petro- och stratigrafi-
ska bevis torde f. ö. tillfyllest utvisa den metamorfiska na-
turen af denna och andra dermed analoga kalkstensbildnin-
gar i Finland.
En annan temligen väl afgränsad terräng af stockgra-
nit, äfvenledes till en stor del rapakiviartad är den mellan
Pyhäjärvi sjö och Bottniska viken. Gränsen mot gneisgra-
niten i söder går ungefär öfver gränsen mellan Letala och
Wirmo socknar: några verst norr derom finner man ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
