Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
rikshamnska freden med Finland förenades, ifrån hvilka
nuvarande delar af vårt land uppgifter i den vägen icke stått
att fås.
Så bristfälliga och sväfvande än de ofvanuppgifna
siffrorna äro, ha de dock för oss ett icke ringa intresse, ty
oafsedt att de utgöra en vägledning för beräknandet af landets
årliga spannmålsskörd, får man af dem äfven den säkraste
reda på det förhållande hvari de särskilda provinserna stodo till
hvarandra med afseende å deras odling och sädesrikedom. I
detta afseende stod Åbo län då ojemförligt främst. Dess
spannmålsskörd kan antagas hafva uppgått till 37 °/0 af hela
landets, och uppvägde all den säd, som samtidigt skördades
inom det område, som motsvarar Wiborgs, Kuopio, S: t Michels
och Tavastehus län. Nuförtiden (1850) frambringa dessa län
nära nog hälften af Finlands årliga sädestillgång och inemot
2Va eller 3 gånger så mycket som Åbo och Björneborgs län,
hvars nuvarande skörd endast utgör 18 °/0 af landefs. Wasa
län, hvars sädesproduktion nu utgör 17 °/0 Finlands
och således endast med 1 °/0 understiger Åbo läns, skördade
dåförtiden icke ens en tredjedel så mycket som det
sistnämnda. Hvad Nyland beträffar ha nyodlingarna der stigit i jemt
förhållande till hela Finlands, ty dess sädesskörd utgjorde 1650
likasom också 1850 9 °/0 af totalsumman.
Att åkerbruket icke stod denna tid på någon särdeles
hög ståndpunkt är naturligt. Det var nästan uteslutande de
vestra och södra kustfrakterna, hvilka voro någorlunda
odlade; det inre landet var för det mesta skogbeväxt och obebodt.
De små socknarne kring Abo producerade vida mer säd, än
de största distrikter i det inre landet. Så t. ex. beräknades
utsädet (1656) i Reso till 505, i Wirmo 959, i Masku 525,
i S:t Marie 544 och i Nousis till 540 tunnor, medan
detsamma i Ruovesi vidsträckta pastorat endast utgjorde 251; i
Lauk-kas 107, Rautalampi 153, Wiitasaari 142, Jämsä 271 och i
Ilmola omkring 400 tunnor 1). Såsom frostömma trakter om-
’) Ilmola utsådde enligt 1635 års verificationsbok 392$ tr. Att
dömma af iförhållandet i allmänhet, torde jordbruket på de 20 år till
1656 der ingalunda stigit. De öfriga socknarnas utsädessummor, äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
