Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
dernesland under den tid Karl X Gustaf styrde detsamma; men
vi spara detta tills vidare, för att i sammanhang med en
teckning af kultur- och sedetillståndet redogöra derför. De nu
anförda data gifva dock en allmän öfverblick af Finlands
e-konomiska förhållanden vid medlet af 17:de århundradet.
E-huru för närvarande glest befolkadt har det dock fyra gånger
så mycket innevånare, som för 200 år sedan, och dess
uppodlade jord har förökats ännu mer. Statsinkomsterna hafva
sju-, om ej åttadubblats, och landets ex- och import stigit
säkert tre gånger i förhållande dertill. Sammanlagda kapitalvärdet
af de finska stapelstädernes ut- och införsel utgjorde nemligen
1637: 459,672 d.s. och 1640: 432,198 d.s.1) Deremot
underhöll Finland 1654 en vida större krigsstyrka än nu. Hvad de
skilda landsorternas produkter och industri beträffar, hafva de
öfverhufvudtaget undergått högst få förändringar. Österbottens
lax och tjära, Tavastlands lin, Ålands strömming och ost,
Rau-mos och Nystads läkter och trädkärl, Nådendals stickade
yllevaror, Åbo traktens lärftsväfnader o. s. v. voro då redan
kända handelsartiklar. De bondskutor, som nu besöka våra
städer, segla för det mesta ut ifrån samma hamnar och föra
äfven med sig ungefär samma landtmannavaror, som de för 200
år sedan; endast försäljningsorterna äro något förändrade.
Befolkningen var vida ojemnare fördelad än nu. Åbo län,
Nyland och Åland voro då redan temmeligen bebyggda. Till
dessa stod de öfriga landsdelarnas odling i största
missförhållande. För den inre komrhunikationens underlättànde hade
grefve Brahe låtit anlägga en mängd landsvägar, med hvilkas
bebyggande man ännu 1654 i en del orter var sysselsatt.
Gästgifverier inrättades i städerna, enligt kungl, förordningen
af den 9 April 1638, och på landet enligt förordningarna af
1 Okt. 1649 och 11 Augusti 1651. Gästgifvargårdarna, som
fingo vara två mil nära hvarandra, skulle till det minsta
innehålla tre slags våningar (d. v. s. rum) "så att en våning
varder adelige ståndspersoner på nödfall förbehållen, den
andre för annat hederligt folk, och den tredje för gement säll-
’) Odhner. Sveriges inre Hist. etc. p. 290.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
