Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
anspråk på svenska thronen jemte hans sändebuds Canaziles
öfvermodiga och förolämpande uppträdande i Stockholm voro
enkom beräknade att fästa uppmärksamheten derpå. Sålunda
drogs Karl X bort ifrån de många inre angelägenheterna, för
att störta sig och sina folk i ett krig, hvars dimensioner
förstorades med hvarje år och slutligen vida öfverstego rikets
krafter. För den aktgifvande läsaren ha dessa krig ett särskildt
intresse. Sverige, genom Gustaf II Adolfs och Axel
Oxenstjernas snille upphöjdt till rangen af en stormakt, ville i stolt
sjelfkänsla gå sin egen väg, oberoende af Frankrike. Utan
stöd af ett fast materielt underlag kunde detta dock icke
lyckas; och häri finna vi äfven förklaringen till de täta
omkastningar, den stora ombytlighet, för att icke säga opålitlighet,
som utmärkte Karl X:s politik. Målet — ett skandinaviskt
östersjövälde — förlorade den visserligen aldrig ur sigte; men
medlen för att uppnå detsamma förändrades snart sagdt utaf
hvarje vindkast inom den Europeiska diplomatin. Hvad snille,
fältherretalenter och tapperhet ensamma för sig kunde
åstadkomma, har Karl X dock visat verlden. Skåne, Halland,
Blekinge och Bohuslän bilda slutstenen i den stora kedjan af de
svenska eröfringarna, och då alla de öfriga efterhand gått
förlorade, qvarstår ensamt denna, den varaktigaste och
nyttigaste landvinning Sverige någonsin gjort, såsom ett ovanskligt
minne af tionde Karls segrar. Det är väl icke rätt att i
historien skåda några tillfälligheter och på grund deraf
framkasta förslag om huru verlden skulle sett ut, ifall den eller
den händelsen icke inträffat; men dock frestas man mången
gång att fråga sig sjelf: hvad hade Karl X uträttat, ifall icke
en Kristina, utan en Karl XI varit hans företrädare?
Kriget emellan Polen och Ryssland hade genast påkallat
Sveriges uppmärksamhet. A ena sidan måste Lifland
skyddas för oförmodade fiendtliga infall; å andra sidan åter
Ryssarne förhindras att tränga fram till hafvet. Redan den 2
Augusti 1654 skref Karl X till riksmarsken Gustaf Horn, som
förde öfverbefälet i Lifland, att han skulle noga vårda sig om
fästningarna pch gifva ^rann "akt på avenuerna vid Dünen".
Till hans förstärkning skickades ifrån Finland Axel Stålarms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
