Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Livet självt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kris. Den likgiltighet och kyla, som därunder
brett sig som ett skal omkring honom alltsedan
hans hjärta — som han trodde — brast, visade
tecken att falla av.
"Snart", skrev han, ”kan jag kanske besöka
Stockholm. När jag är i stånd att möta h enne,
utan att bli en stackare.”
En annan gång: ”Mitt liv är förstört liksom
ditt. Jag återvänder till mina
barndomsminnen, det är det bästa, jag har. Ibland längtar
jag efter dig och tant Agga, så det är
besvärligt."
Han blev mer och mer öppenhjärtig. "En
gång sa jag till dig, att cn bror talar inte
gärna med sin syster, om det som rör honom
närmast. Men nu har du kommit så långt ifrån
mig, du är inte min syster längre, bara en
lidande kvinna, som jag händelsevis var vän med
för evigheter sedan. Du vet yrecis som jag, att
det är ett fysiskt lidande. Ödet tar en kniv och
skär i hjärtat en skåra, se’n sliter det hjärtat
isär från ovan till nedan. Det gör sa ont, sa
man blir galen. Och så fort det växer en smula
samman, slits det itu yå nytt."
Per kunde Filippa ej trösta, hon försökte ej
ens. Sådana lidanden tröstar man icke. Men
hon skrev låuga epistlar för att prata bort en
stund åt honom. Mest om hur det var, när de
var små. Men även om Aina. Det föll en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
