Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nationalhushållningen - B. Landtbruk, Industri och Handel. Af L. Mechelin - Handeln: Historik - Finlands Exportförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iin numera är fallet. De till fraktfart på världshafven utsända segelfartygen gåfvo sina rederier
en god inkomst. Under Krimkriget blef större delen af fartygen tagen af fienden, uppbränd i
hamnarna eller i lyckligaste fall såld till utlandet. Slaget träffade hårdt. Men efter kriget skred
man med energi till handelsflottans återuppbyggande. Inom mindre än tio år voro luckorna fylda.
Ännu in på 1870-talet rådde goda fraktkonjunkturer. Men ångbåtarne, som tidigare blifvit
använda mest för passagerarebefordran, hade begynt konkurrera äfven på den allmänna
fraktmarknaden. Segelfartygen förmådde på åtskilliga fraktvägar ej uthärda denna konkurrens. Flere af
våra rederier inskränkte sin verksamhet. De finska segelfartygens tonnage, som år 1878 utgjort
294,088, hade år 1891 nedgått till 225,639. Och detta nedgående har isynnerhet egt rum inom
de större fartygens grupp. Däremot har ångfartygens antal på samma tid vuxit från 161 med
8,710 tons drägtighet till 386, mätande 25,743 tons. Möjligt är dock, att landets rederirörelse,
som på senare tider hufvudsakligen haft i sigte de regelbundna kommunikationsliniernas tryggande,
(hvarom mera i nästa afdelning), åter höjer sig till större allmän aktivitet, sedan säkrare erfarenhet
vunnits angående de fartygsslag, som
med bästa fördel kunna användas
i nutidens fraktfart. Tusendetal
finska sjömän, som nu segla på
främmande nationers fartyg, kunna då
återvända i eget lands tjenst.
Emedan varuvärdenas
beräkning i handelsstatistiken från 1885
sker efter andra grunder, än förr,
äro jämförelser med tidigare
perioder vanskliga. 1886—91 har
totalvärdet af in- och utförseln utgjort
lägst 176 millioner, högst 251
millioner mark. Störst är
varuomsättningen med Ryssland, dit
Finland utför varor för i medeltal 35
millioner och därifrån importen
stiger till inemot 50 millioner mark.
Exporten är därnäst störst till
Storbritannien, Danmark, Frankrike, importen störst från Tyskland, Storbritannien, Sverige.
Antalet fartyg, som år 1891 inlöpte i Finlands samtliga hamnar, var 11,633, mätande
1,991,539 tons. De afgångna fartygens antal var 12,010 om 2,043,465 tons. Ångfartygen
representerade ungefär 60 procent af tonnaget.
Börsinstitutionen är främmande för Finlands affärslif. Detta är en följd af handelns
decen-tralisation, hvilken åter betingas af den själfständiga utrikeshandelns naturliga fördelning på ett
flertal handelsstäder. Värdepapper säljas visserligen på s. k. fondbörsauktioner, men dessa egna
sig icke för större spekulationer, vare sig af sund eller osund natur.
I myntväsendets stadga, bankernas soliditet och kommunikationernas fortfarande utveckling
har den finska handeln goda bundsförvanter. Hvad ofvan, s. 150, är sagdt om tullpolitikens
betydelse för industrin, har sin tillämpning äfven på handeln.
De numera regelbundet hållna köpmannamötena, med deras centrala handelsdelegation, liafva,
liksom äfven skeppsbefälhafvareföreningarna, tagit initiativ till åtskilliga gagneliga åtgärder. Ar
1891 stiftades Finlands Exportförening, hvilken, på ständernas förord, tilldelats ett årligt
statsanslag af 25,000 mk till understödande af dess sträfvanden att isynnerhet för nya artiklar bana
väg till af sättningsorter i utlandet. L. Mechelin.
Navigationsskolan i Abo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
