Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sakkunnige, upphörde emellertid tämligen snart med sin verksamhet. Då började professor Otto
Donner ifrigt arbeta för bildandet af ett allmänt sällskap, hvilket skulle ha ett uteslutande
vetenskapligt syftemål och till stor del skulle genom medlemsafgifter anskaffa de för
undersökningarna nödiga penningemedlen. Hans ansträngningar medförde också ett vackert resultat. Snart
hade en mängd personer lofvat blifva stiftande medlemmar i det Finsk-ugriska sällskapet, så att
den 15 november 1883 det konstituerande sammanträdet kunde hållas. Stiftarne betalade i
med-lemsafgift 200. mark, många ännu mera, och ‘sålunda, hade redan vid tiden för det konstituerande
sammanträdet penningeförbindelserna stigit till omkring 35,000 mark.
Sällskapets ändamål är »att befordra kännedomen om de finsk-ugriska folken genom
vetenskaplig undersökning af deras språk, arkeologi, fornhistoria och etnografi . Till förverkligande af
detta ändamål har sällskapet arbetat på flera sätt.
En af dess vigtigaste uppgifter har varit att anställa undersökningar på själfva de af de
finsk-ugriska folken bebodda områdena. Sällskapet har under de nio års förlopp, under hvilka
det egt bestånd, utsändt flere stipendiater för att undersöka finsk-ugriska språk och folk. Den
alltför tidigt bortgångne V. Porkka besökte tscheremisserna, H. Paasonen mordvinerna,
votjaker-nas språk undersöktes af Y. Wichmann och det lapska språket af svensken K. B. Wiklund
-många andra att förtiga.
En lika vigtig del af sällskapets verksamhet har varit offentliggörandet af resultaten af de
verkstälda undersökningarna. Den förnämsta publikationen har hittills varit Suomalais-ugrilaisen
seuran aikakauskirja — Journal de la Société Finno-Ougrienne, af hvilken redan tio häften
utkommit (1886-—1892). Denna tidskrift har innehållit artiklar från den finsk-ugriska
forskningens olika områden: språkvetenskapliga undersökningar, folkloristiska och etnografiska uppsatser,
och såsom språkprof ha värdefulla samlingar af olika finsk-ugriska folks sagor och poesi
offentliggjorts.
Förutom sin tidskrift påbörjade sällskapet år 1890 en andra serie: Suomalais-ugrilaisen
seuran toimituksia — Mémoires de la Société Finno-Ougrienne, hvilken innehåller längre
undersökningar eller materialsamlingar; af denna serie ha fyra häften utkommit (1890—92).
Hösten 1892 utgaf sällskapet en dyrbar publikation vid namn Inscriptions de V Orkhon,
hvilken innehåller resultaten af d:r A. O. Heikels resa till Central-Asien äfvensom
undersökningar af de inskriptioner, som Heikel på denna resa kopierat. Jämte honom har O. Donner
deltagit i detta arbete. Med förklaringen af de kinesiska inskriptionerna ha två utländska
vetenskapsmän, professorerna G. Devéria och Georg von der Gabelentz, äfvensom senare i en särskild
uppsats professorn i Leiden G. Schlegel varit behjälpliga. För fortsättning och publicering af
dessa undersökningar har sällskapet fått sig anvisade penningeunderstöd af Finlands regering och
ständer.
Dessutom har sällskapet velat lifva det vetenskapliga intresset medels föredrag i ämnen,
hötande till dess område, och ha sådana hållits vid alla månadssammanträden, hvilka stundom
bivistats af en ganska talrik åhörarkrets.
Sällskapets förhandlingar ha alltsedan dess grundande ledts af senatorn friherre H. Molander
såsom ordförande. Yice ordförande var i början professor Aug. Ahlqvist och sekreterare O. Donner.
Efter Ahlqvists död valdes till vice ordförande Donner och till sekreterare docenten E. N. Setälä.
Finsk-ugriska sällskapet har förstått att omkring sin fana samla en trupp unga,
entusiasmerade arbetare i vetenskapens tjenst, med hvilkas hjälp sällskapet säkerligen äfven framdeles skall
kunna med lika stor framgång som hittills arbeta till fromma för den forskning, hvars
banerförare det är.
E. N. Setälä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
