Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med särskildt afseende på den betydelse de diplomatiska förvecklingarna hade för Finland.
Förf. till dessa rader ntgaf en Finlands historia (två delar, 1887—89), hvari den inre,
kulturhistoriska utvecklingen i jämförelsevis stor omfattning behandlas. — Statsarki värien R. Hausen
redigerade en god edition af den redan af Porthan begagnade medeltida urkundssamlingen Abo
domkyrkas Svartbok (1890). — Prof. K. G. Leinberg författade De finska klostrens historia
(1890; utgör en del af Svenska litteratursällskapets i Finland publikationer). — Prof. Eliel
Aspelin behandlade i särskilda arbeten den finska konstens historia.
Ett drag, som äfven bör framhållas, är det stigande intresse, hvarmed lokal historien under
det senaste årtiondet blifvit omfattad. Flere unga författare hafva i en noggrann och detaljerad
undersökning af de enskilda landskapens och städernas historia sökt den fasta grund, på hvilken
en allt säkrare kunskap om fäderneslandets öden borde byggas. Särskildt förtjenstfullt har ett
historiskt samfund i Abo verkat i denna riktning (se of van s. 205).
Medan de finska forskarena främst egnat sina krafter åt bearbetningen af den inhemska
historien, har dock andra länders historia icke blifvit helt och hållet obeaktad. Icke sällan
utkommo monografier, grundade på ingående studium af de vesteuropeiska folkens historia. Några
skriftställare voro äfven i tillfälle att i utlandet anställa källforskningar i sådana ämnen. Sålunda
samlade prof. J. G. Frosterus (f. 1826) i Frankrike material till de franska protestanternas historia
på Ludvig N I V: s tid och utgaf under titeln Les insurgés protestants sous Louis XIV (Paris 1868)
ett upplysande bidrag till camisardernas historia. Hugenotternas kamp mot Richelieu tecknades af
undertecknad i Le Duc de Rohan et la chute du parti protestant en France (Paris 1880). Den
vesteuropeiska och nordiska konsthistorien under förra hälften af vårt århundrade skildrades af prof.
Carl Gustaf Estlander (f. 1834) i De bildande konsternas historia från slutet af förra
århundradet intill vara dagar (Stockholm 1867), hvilket framstående arbete isynnerhet egnar
uppmärksamhet åt kampen mellan klassiska och romantiska smakriktningar i konstens hufvudorter och
i norden.
Finlands historiska litteratur kan icke i glänsande framställningskonst täfla med andra, större
länders. Men hennes flesta alster utmärka sig genom flärdfri sanningskärlek och allvarlig
forskning; jämte det hon sålunda fullföljt sin vetenskapliga uppgift, har denna litteratur bidragit att
stärka nationalandan och att bereda det finska statslifvet det behöfliga stödet af en allt rikare
inblick i de historiska föregåenden, på hvilka det nuvarande samhällsskicket hvilar. Och
kommande skriftställare hafva goda förarbeten att bygga på, då de fortsätta den häfdateckning, hvars
hufvuddrag här blifvit angifna.
M. G. Sch y bergson.
B. RÄTTSVETENSKAP, NATIONALEKONOMI OCH STATISTIK.
Då Finland år 1809 efter skilsmässan från Sverige började en egen tillvaro såsom stat,
egnade landets främste jurist, professorn vid Abo akademi Mathias Calonius (1738—1817), sin
erfarenhet och sitt arbete åt de statsmannavärf, som kräfdes för ordnandet af Storfurstendömets
styrelse och öfvervakandet af dess gamla lagars tillämpning under de nya förhållandena. Detta
hindrade honom dock ej att fortfarande handhafva sitt lärarekall: jämte det han såsom prokurator
i Regerings Conseillen tillsåg att de embetsmän, hvilka han såsom professor utbildat, uppfvlde sin
skyldighet, förberedde han allt fortfarande för landets tjenst nya led af den studerande ungdomen.
Calonii tolkning af Finlands rätt har, ehvad den meddelats före eller efter år 1809, allt
framgent varit af den största betydelse såsom grundval för deras arbete, hvilka efter Calonius
innehaft hans lärostol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
