Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Likasom den exegetiska, så liar äfven den kyrJcohistorisJca vetenskapen i Finland i 19:de
seklet framför allt sökt fullfölja ett fosterländskt syfte. Vid århundradets början är biskopen,
sedermera erkebiskopen Jakob Tengström (se of van s. 86, 215) kyrkans och den teologiska
vetenskapens mest framstående personlighet. Mångsidigt ingripande och ledande på det kyrkliga
och vetenskapliga, likasom på det politiska lifvets olika områden, har han såsom vetenskapsman
isynnerhet gjort sig förtjent om den fosterländska odlingens historia. Utom de verk, hvilka
i en föregående uppsats blifvit omnämnda, har han utgifvit Handlingar till upplysning af
Finlands kyrkohistoria samt Den presterliga tjenstg öring en i Abo stift, i hvilka arbeten han
med kritiskt omdöme samlat källskrifter af bestående värde för den finska kyrkans historia.
Borgåbiskopen M. J. Alopaeus och hans son, domprosten M. Alopaeus, hafva äfven inlagt stora
förtjenster i den af Tengström representerade riktningen; den förre såsom författare af Borgå
Gymnasii historia 1804 —1817, den senare isynnerhet genom specialforskningar angående Borgå
stifts inre historia, hvilka väl icke blifvit offentliggjorda, utan förvaras i handskrift i Borgå
domkapitels arkiv, men af flere forskare blifvit använda. Särskild betydelse för den fosterländska
kyrkohistoriska forskningen ega C. H. Strandberg, författare af Abo stifts herdaminne, ett på
detalj forskning synnerligt rikt arbete, och M. Akiander. Den sistnämndes verk Historiska
upplysningar om religiösa rörelser i Finland innehåller en rikhaltig
käll-samling och därpå grundad framställning af de religiösa lifsrörelser,
som genomgått den finska kyrkan och lemnat djupa spår uti folkets
tänkesätt. Hans Herdaminne öfver forna Wiborgs och nuvarande
Borgå Stift samt Skolverket inom forna Wiborgs och nuvarande
Borgå Stift äro jämte flere kyrkohistoriska monografier äfvenledes af
bestående värde. Tillgodogörande den speciela forskningens resultat,
utgaf G. F. Helsingius (1815—1856) år 1855 Försök till
framställning af Finlands kyrkohistoria. Enskilda delar af den kyrkliga
utvecklingen på olika tider hafva behandlats i monografier af FL
RÅ-bergh (f. 1838), professor i kyrkohistoria 1872—92, numera biskop i
Borgå stift.
Dogmatiken idkades under århundradets förra hälft med föga
själf-ständighet. Representanterna för denna vetenskap stödde sig
företrädesvis på den evangeliska teologin i Tyskland. Med Axel Fredrik Granfelt (1815—1892,
professor 1854) erhöll den dogmatiska vetenskapen en bärare af största betydelse. Skarpsinnig
och utmärkt af mångsidig beläsenhet på de flesta områden af menskligt vetande, var han själf
ett lefvande bevis därpå, att ödmjuk tro på Kristi evangelium väl kan stå tillsamman med
klarsynt intelligens och de mångsidigaste insigter. Hans verksamhet såsom vetenskaplig
skriftställare är af lika gedigen som omfattande art, den är en spegelbild af alla de religiösa och
sociala lifsfrågor, som under det 19:de seklets senare del fram träd t inom Finland och inom
kulturutvecklingen öfverhufvud. Alla dessa spörjsmål söker han betrakta i den kristna sanningens
ljus. I sina skrifter Det kristliga lifvets vilkor och väsende, Om nådens ordning samt Om den
kristliga trons väsende uttalar han sin förmedlande uppfattning af de frågor, med afseende å
hvilka de samtida religiösa rörelserna afvika från hvarandra. Hans förnämsta arbete, Kristlig
Dogmatik, som upplefvat 3 upplagor, framställer den kristna sanningen systematiskt ordnad enligt
dess egen grundprincip i motsats till sådana riktningar i nutiden, som från densamma afvika. I
det mest omfattande af sina verk, Den kristliga sedeläran, söker Granfelt visa huru kristendomen
kan och bör genomtränga och helga hela det menskliga samfundet och det enskilda lifvets
förhållanden och sålunda alstra sann sedlighet. Den i Sverige framträdande nya riktning, som efter
sin uppliofsman benämnts valdenströmianismen, föranledde Granfelt att i flere smärre skrifter
uttala sig angående läran om försoningen. Hans skrift Om de yttersta tingen utför vidlyftigare
Axel Fredrik Granfelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
