Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
därnäst mest utmärkta platsen, d. v. s. står sist: Om
hösten vissnar gräset. Men tillkåmma nu ytterligare
bestämningar, kann subjäktet, beroende på den vikt dessa
tillägges, ånyo bli degraderat. Jämför: Om hösten
vissnar gräset stundom inom några få dagar ock Om
hösten vissnar stundom inom några få dagar allt
gräs.
Den omvända ordföljd, som inträder äfter i satsens
början stående värbbestämningar samt i äftersatserna, är
utmärkande för de jermaniska språken och förekåmmer —
äftersatsen är här inledd af ett advärb — redan i de älsta
literära minnesmärken (ss. på runstenar ock i isländskan).
Däremot är den främmande t. eks. för italienskan, franskan,
engelskan, ryskan. Den förtjänar en ingående historisk
undersökning, varvid sådana fall som i isländskan: Kringla
heimsins, sú er manfólkit byggir, er mjök
våg-skorin; ganga hof stór or utsjánum inn i jördina,
särsjilt böra beaktas.*)
Åvanstående rader uppträda utan några anspråk. De
ha främst blått avsett att rikta uppmärksamheten på en
inom den svenska syntaksens område synnerligen inträssangt
fråga.
*) Erdmann förklarar ss. 186 denna äfven i a hd. och nhd.
(icke mhd.) förekåmmande ordföljd såsom framkallad af talarens
livliga deltagande i handlingens inträdande. Förklaringen är mycket
plausibel. — Att denna konstruktion helt äller nästan helt och hållet
uppjivits i nysvenskan» förklarar jag åter såsom en analogivärkan av
de övervägande antal fall, där den psykologiska prosässen fordrar,
att subjäktet först kåmmer till uttryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
