- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
255

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§§ 37, 38 Ålands h:d utom Kökar. — Ö. Ålands h:d. 255

ser jag mig likväl ej i stånd att här lämna. Slutligen
måste det anses ganska sannolikt, att, om ej det hsv.
inflytandet varit, den-urspr, formella olikheten mellan mask.
och fem. sing. hos adjektiven skulle upprätthållits öfver hela
det ifrv. området; nu är denna företeelse visserligen inskränkt
till skärgårdssocknarna i östra delen af häradet’). Ex.: mask.
sukär: fem. suk ’sjuk’ (fsv. m. siuJcer: f. siuk).

I Ålands härad utom Kökar uppgifves urspr. § 37.
u i alla svagtoniga stafvelser representeras af å, t. ex. Svft
’afvig’ (fem.): fsv. avugh\ Sgån ’ögon1: fsv. øghun; lldåro. d.
lador’: fsv. Zajrør. Som samma förhållande eger rum i de
yngres språk i Kökar — medan de äldres visar
vokalbalans-växlingen u: å, § 6,1 — kunde det möjligen tänkas öfveralt
bero på anslutning till hsv. (som har å i de flesta fall,
hvartill ifrv. mål ega motsvarigheter). Åtm. hvad Brändömålet
beträffar, kan man likväl vara tveksam, huruvida ej ett föga
labialiseradt u snarare än & föreligger. — Pk fasta Åland
skola de till II sv. konj. hörande verben använda starkt
bildade supinformer2); t. ex. byggl ’bygt’.

Från dialekterna i östra delen af Ålands härad §38.
hafva vi att anteckna jämförelsevis många egendomligheter,
hvilket dock, som ofvan framhållits, delvis torde bero på att
högsvenskans nivellerande inflytande här ej gjort sig gällande
i samma grad som på fasta Åland. Ett öfverträdande af de
flesta starkt böjda feminina substantiv till svaga
deklinationen, hvad pluralen beträffar, bör här i främsta rummet
nämnas3); ex. därpå äro glBdftr, -ftna -åna ’glöd, -en’ (: isl.
gléðr\ brödftr, -ftna -ftna ’brudar, -arna, Byftr, -ftna -ftna
’öar, -arna’. Undantag göra endast de flesta enstafviga
kons.-stammar: däremot troligen icke enst. feminina på vokal,

*) Denna olikhet upprätthålles också i Ösjprov. utom Nargö,
se § 9,24. — «) Äfvenså i v. Eg. Finl. samt m. Nyl., §§ 41, 46. — »)
Återfinnes i m. Öbott. (åtm. Vörå) och på Runö, §§ 25, 67.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free