Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med danskar
trupper, förband och en flygbas i trakten av Märkäjärvi,
varvid bl. a. minst fyra ryska flygplan förstördes. Även
de svenska förlusterna blevo stora. Två bombplan
kolliderade och störtade medan ett av fientliga jagare
tvingades att landa bakom de finska linjerna, där det förstördes,
dock utan att besättningen gick förlorad. Flygförbandens
fortsatta verksamhet måste på grund av materiell
underlägsenhet efter hand inskränkas till jaktskydd åt platser
vid järnvägen Torneå—Uleåborg samt Rovaniemi och
Kemijärvi. Dessutom utförde de två lätta bombplan som
återstodo — ett hade tillkommit som ersättning för de
tre förlorade — nattliga störtbombsanfall med god effekt
mot fiendens flygplatser och förläggningar.
Det svenska jaktflyget lyckades nedskjuta minst tolv
bombplan och bidrog liksom luftvärnet säkerligen till,
att fienden aldrig försökte anfalla järnvägen Torneå—
Uleåborg, vilket var av utomordentlig betydelse för
Finlands förseende med krigsmateriel.
Den 19/2 utfärdades en högkvartersorder enligt vilken
general Linder såsom chef för ”Gruppen svenska
frivillig-kåren” skulle svara för försvaret av norra Finland intill
en linje från trakten av Uleåborg till Paanajärvi, norr om
Kuusamo. I samband härmed drogos fem finska
bataljoner och batterier från denna front till Näset. Inom
området kvarstannade finska förband underställdes
överstelöjtnant Willamo, vilken trädde under general Linders
befäl. Redan den 26/2 hade frivilligkårens huvuddel avlöst
de finska bataljonerna. Avlösningen skedde under
försvårande omständigheter i form av intensiv rysk
flygverksamhet och en temperatur av upp till —47 grader. I samband
med avlösningen omgrupperades de finska bataljonerna,
vilka fingo till uppgift att försvara Saija-avskärningen på
vägen från Salla nordväst ut. Av svenska frivilligkåren var
tredje gruppen, chef överstelöjtnant Ekström, ännu icke
stridsberedd, varför den svenska kårens försvar vid
Märkäjärvi ordnats sålunda:
Första gruppen, chef överstelöjtnant Dyrssen, sedan
denne stupat den 1/3, överstelöjtnant Agell, förstärkt med
l:a pansar värnsplutonen, försvarade en ås, där avståndet
till de ryska ställningarna växlade mellan 300 till 80 meter.
Bakom gruppen voro de två 7 cm. batterierna
grupperade med kapten Ohlson såsom divisionschef. Denna
division utförde redan den 27/2 en framgångsrik
artilleribekämpning.
Andra gruppen, chef överstelöjtnant Viking Tamm,
grupperades, beredd att förlänga första gruppens norra
flygel eller att anfalla i två olika riktningar. Ur denna
Danskarna återvända till förläggningen efter dagens
trä-ningsarbete.
kriget stridsgruppchef vid Märkäjärvi, där han förde
befälet över Frivilligkårens första och andra grupp samt en
finsk bataljon.
I början av februari hade antalet utbildade frivilliga
vuxit så att första gruppen kunde avmarschera till
fronten. Överste Ehrenswärd, chef för Svenska frivilligkårens
stab, har offentliggjort bl. a. följande detaljer rörande
kårens insättande och verksamhet.
Redan den 9/1 hade kårchefen, general Ernst Linder,
kallats till högkvarteret. Här meddelade fältmarskalken
sin avsikt att insätta frivilligkåren i norra Finland, helst
icke förrän den blivit helt färdigorganiserad. Kårchefen
anmälde att ett insättande syntes möjligt, när två
grupper och motsvarande specialförband voro färdiga. Om den
dåvarande rekryteringstakten hölls, kunde detta vara
fallet tidigast vid månadsskiftet januari-februari. Det
bestämdes att flygförbandet, som var operationsfärdigt inom
de närmaste dagarna, skulle spana och verka mot de ryska
stridskrafterna i norra Finland, i första hand mot dem
som framryckt längst, d. v. s. den division, som stod i
stridskänning med general Wallenius’ numerärt
underlägsna trupper öster om Kemijärvi och hotade
Rovaniemi-banans ändpunkt. Läget var vid denna tid ur finsk
synpunkt tillfredsställande på samtliga andra frontdelar.
Vid samma tid insattes första gången flygflottiljen till
strid (12/1). Major Beckhammar ledde själv anfallet mot
Nya danska frivilliga har anlänt och nyss ekiperats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
