Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställningar, genom hvilkas ihärdiga forsvar fienden
uppehölls, till dess man hunnit få nödiga förstärkningar. Na
blef det vanligen ryssarnes lott att i sin ordning drifvas
tillbaka till sitt eget område, öfver hvars gräns svenskarne
då åter företogo ströftåg. Sålunda anföll man hvarandras
ställningar och eröfirade dem eller slogs tillbaka, under
heta strider, som väl gåfvo endast ringa resultater, men
der sällsynt tapperhet och mannamod utvecklades på ömse
sidor. Dessa öfverrumplingar och förpostaffarer i Savolax’
och Karelens glest befolkade vildmarker voro väl icke
eg-nade att dana fältherrar för stora arméer, men de utgjorde
för officerarne en ypperlig öfning i sättet att kriga i ett
svårtillgängligt, af naturliga försvarsverk uppfylldt land.
Åfven lägre officerare fingo här ofta föra sjelfständigt
befäl samt vandes sålunda att förlita sig på egen omtanka
och vaksamhet. Adlercreutz tjenade visserligen vid
kavalleriet, ett vapen som i dessa oländiga trakter blott sällan
kunde användas, men han kom ofta i tillfälle att som
anförare för mindre fördelningar kommendera också
infanteri, i hvars förande han vann en erfarenhet, som sednare
kom honom väl till godo. Vid flere af de ridderliga
träff-ningar, som föreföllo under dessa fälttåg, lyckades
Adlercreutz skörda mycken utmärkelse, såsom vid Por o salmi’,
der han blef sårad, samt vid Pirttimäki. Han tillvann sig
i hög grad sin chefs, Stedingks, välvilja och användes
ofta af honom samt rekommenderades till det bästa hos
konungen. Under vintrarne hvilade vapnen, och
officerarne sökte afbryta det enformiga inqvarteringslifvet genom
besök hos ortens ståndspersoner, danser, slädpartier och
andra muntra tillställningar, hvari den unge, glade
dragon-officeraren af själ och hjerta deltog. Då freden i Värälä
omsider slutade kriget, återvände Adlercreutz från Savolax,
icke blott med vunnet anseende som en behjertad och
skicklig befälhafvare, utan äfven allmänt afhållen for sitt
öppna, glada och älskvärda väsende.
Under kriget hade den erfarenhet vunnits att
kavalleri var föga användbart vid fälttåg i Finland, hvarföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
