- Project Runeberg -  Finlands minnesvärde män. Samling af lefnadsbeteckningar / Band 2 /
229

(1853-1857) [MARC] With: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARVID BERNHARD HORN.

Genom de krig Syerge förde nästan utan afbrott
under förra hälften af 1600talet hade det väl ekördat ära
och landvinning, men riket blifvit utarmad t och försvagadt.
Kronans egendom hade dels såsom gåfva dels som pant
och genom köp kommit i enskiltes händer, hvilkas
privilegier befriade dem från bördan af de tyngsta skatteme,
och en såkallad reduction blef för statens bestånd
nödvändig. Denna beslöts ock redan vid riksdagarne 1650
och 1655, men konde dock ej strax genomdrifvas, emedan
under förmyndare-regeringen 1660—1672 just de
makt-egande voro de som härvid skulle komma att hårdast sitta
emellan. Till underlättande och fortskyndande af det
angelägna verket fanns sluteligen ej annan utväg än att
uppdraga åt den myndigvordne regenten Carl den XI den
såkallade souverainiteten. Detta skedde vid riksdagen 1680
och innan 20 år härefter var ock reductionen verkställd
och så godt som slutförd. Men man hade härvid gått
omildt till väga och envåldsherren hade häri visat sig mera
såsom en sträng kronofogde än en nådig konung. Hans
femtonåriga son, som år 1697 med samma
maktfullkomlighet efterträdde fadren, fann väl för godt att snart
af-bryta den stränga reductionsräfsten, men mera krigare än
konung utarmade han genom sina öfvermodiga härtåg snart
åter land och rike, och man började ändteligen närmare
betänka att denna souverainitet icke var för tiden det rätta
medlet att lyfta riket ifrån vanmakt till välstånd och
tref-nad. Man ville nu genom en utvidgad ständernas makt
motverka enväldets missbruk. Efter motgången vid
Pultava 1709 och lejonjagten (kalabaliken) i Bender d. 1 Febr.
1713 låg kung Carl overksam i Demotica, och man ansåg
nu om någonsin rätta tiden vara inne att röra på sig.
Bland hufvudmännen för detta halsbrytande företag upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:44:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/finminn/2/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free