Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska trafiquerande nndersåtare att med främmande
fartyg ditfora andra än det landets prodokter som det var
hemma ifrån, vid confiscation af skepp och gods. Finska
allmogen klagade öfver brist och dyrhet på salt, och
anhöll vid 1731 års riksdag om frihet för utlänningen att vid
Finska varors afhemtande få komma dit med salt till
ballast, men detta afslogs. Klagan fortfor vid hvaije
riksdag. Man forsökte afhjelpa det onda med salt-contoir och
determineradt pris på saltet, men förgäfves. Vid 1762
års riksdag klagade adeln, att de aflägsnare orter icke ens
för sedlar och knappt for kontant skiljemynt kunnat få
några marker salt. Samma var förhållandet med
span-måls- och victualiehandeln. Rörande spanmålshandeln
nödgades man upphäfva produktplakatet redan 1741. År 1746
kostade dock spanmålen och mjölet i Stockholm dubbelt
emot i Finland, derifrån det hemtades. Förf. frågar
insi-diöst nog: HVilken tid har Svenska handeln stått bättre,
i Gustaf Erikssons, då ett skeppund tackjem byttes
iLy-beck emot några tunnor morötter, eller i yår tid, då ett
skeppund färdigt stångjern vexlas om med ett lispund
kaffebönor i Danzig och Lybeck? Vidare bygger förf. sina
frihetsmaximer på tvänne grundsanningar uti handeln. Den
förra är, att ju flera köpare på en marknad inställa sig,
ju bättre betalning får säljaren för sin vara, och tvertom.
Den andra är, att varan aldrig kostar så mycket, när man
nödgas bjuda ut henne, som då köparen måste söka efter
henne. Genom Productplakatet blef Engelsman och
Holländaren satt ur stånd att med fördel afhemta jernet från
Sverge, och Svenskarne hindrades med detsamma att få
det af dem skäligen betaldt. Häri orsaken till npplaget
deraf i egna stapelstadsvågar och det så dyrt inrättade
jerncontoiret. Åfven de mindre handelsgrenarne
missvårdades. Af få och nästan sammansatta. köpare bragtes ej
allenast uppstäder ne under ett svårare ok, utan ock de
mindre stapelstäder, som ej sjelfva voro försedde med
tillräcklig mängd af exportvaror, beröfvades deras utländska
handel, då Engelsman och Holländaren sattes ur stånd att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
