- Project Runeberg -  Finska kriget 1808-1809 /
405

(1898) [MARC] Author: Carl Otto Nordensvan - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under stilleståndet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den 4 mars kom Araktschejev till Åbo. Först dagen förut hade Barclay de
Tolly och Schuvalov därifrån afrest till sina trupper. Knorring upprepade för
krigsministern alla de svårigheter, med hvilka tåget till Åland var förenadt. Han erinrade
om otillräckligheten af de samlade lifsmedelsförråden, om svårigheten för trupperna
att vistas sex dagar på isen, om möjligheten för svenskarna att draga till sig
förstärkningar samt om faran af en folkresning i Finland, när så mycket trupper droges
därifrån. Äfven de andra generalerna skakade betänkligt på hufvudet; endast Bagration
uttalade sig för blind lydnad. Araktschejev bemötte, så godt han kunde, de gjorda
invändningarna, skaffade lifsmedel från flottans förråd, flyttade fyra bataljoner från
Helsingfors till Åbo och vidtog erforderliga anordningar för det äfventyrliga företaget.

De båda medverkande befälhafvarna skulle icke göra mindre svårigheter. Från
Vasa skref Barclay de Tolly den 7 mars, att han omöjligt kunde öfverskrida Qvarken.
På platsen hade han endast 3,462 man; efter 12 och 18-20 dagar kunde denna styrka
ökas till 5,468, och när de från Uleåborg utlofvade trupperna skulle anlända, visste
man icke, men icke kunde det ske förr än inom tre veckor. Lifsmedel fanns
knappast för dagen, på ammunition led han brist o. s. v. På alla dessa svårigheter sökte
Araktschejev råda bot och försäkrade dessutom, att kejsaren hade sina blickar
särskildt riktade på detta företag, och att en general med Barclay de Tollys förtjänster
icke behöfde ytterligare föreskrifter. »Jag skulle önska,» skrifver han slutligen, »att
för denna gång icke vara minister utan i edert ställe, ty det finnes många ministrar,
men öfvergången öfver Qvarken förbehåller försynen ensamt Barclay de Tolly.»

Schuvalov anmälde, att hans trupper på vägen mellan Uleåborg och Kemi
skulle omkomma af hunger, ty intet fanns där att få, att de fientliga trupperna
förmodligen dragit sig tillbaka ända till Umeå, att mellan Kemi och Kalix funnos fyra
stora och strida älfvar utan broar, mellan hvilka älfvar hans trupper vid vårflödets
inträde skulle blifva instängda och uthungrade. Araktschejev svarade, att för 4-5
tusen man kunde man få födoämnen hvar som helst, att man icke på förhand skulle
oroa sig för traktens svårigheter utan först undersöka dess beskaffenhet o. s. v.

Öfver allt möttes den kraftfulle mannen af svårigheter från de utförande
befälhafvarnas sida. Men, säger den ryske historieskrifvaren, »alla af dem framkastade
svårigheter jäfvades af grefve Araktschejev, följaktligen tillkommer honom äran af
utförandet af Alexanders djärfva idé att förflytta ryska fanorna till svenska kusten. Utan
hans befallningar och vidtagna åtgärder skulle öfvergången icke ägt rum.» Djärf var
planen i alla fall, och så sent som i midten af mars skulle den varit ett alltför stort
vågspel, om icke vintern detta år liksom det närmast föregående varit ytterligt
sträng.[1]

Ryska hären stod snart färdig att isvägen söka upp gamla Sverige.


[1] Michailovskij-Danilevsky, sid. 133 och 135.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:51:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finskakr/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free