Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Arbete, förhållanden som länge varit kända oeh erkända, utan
deri att värmet är intet annat än ett mekaniskt arbete eller
en rörelse uppkommen af och återgående till ett sådant, samt
att de äro endast skilda former af samma sak, hvilka kunna
öfvergå i oeh substituera hvarandra.
Det hvarom derföre till först måste blifva fråga är
bestämmandet af hvad som förstås med mekaniskt arbete och
dess förhållande till rörelsen. Hvarje mekaniskt arbete
innefattar tvenne momenter, orsak oeh verkan, hvilka äro direkt
proportionella mot hvarandra; orsaken kallas motorisk kraft
och verkan benämnes rörelse, hvilken åter kan blifva orsak
till en annan o. s. v. Sådana motoriska eller mekaniska
krafter äro: den allmänna ömsesidiga attraktionen emellan
skilda kroppar eller gravitationen, som hänförd till jorden
kallas tyngdkraft; förmågan hos djurens muskler att förkorta
sig eller muskelkraften; kropparnes minsta partiklars
ömsesidiga attraktion och repulsion eller elasticiteten; den
elektriska och magnetiska attraktionen och repulsionen, hvartill
vi ock med skäl kunne hänföra den kemiska affiniteten.
Hvar och en af dessa krafter förorsakad rörelse kan
motverkas af samma eller en annan kraft. Så länge tvenne
motsatta krafters verkan på samma kropp är lika stor, uppstår
ingen rörelse, och man kan då ej heller tala om något
utfördt arbete, men när den ena kraften öfvervinner den
andra, så att rörelse uppstår, utföres derigenom ett arbete af
den förra, som är lika stort med motståndet hos den sednare
och öfverf]yttas på den rörda kroppen, samt försätter
densamma i tillstånd att åter på andra kroppar utöfva samma arbete.
Arbetet, som upptages, kan nu bestå i ett sådant öfvervunnet
motstånd eller, om något dylikt ej förefanns, i en viss
rörelsehastighet. I förra fallet mätes det arbete, den
emottagit, af den motverkande kraften och den i trots deraf
tillryggalagda vägen och kallas då verkligt eller presteradt
arbete, arbetsproduktion, i sednare fallet rörelsekraft eller
arbetsförråd, som vid rörelsens upphörande, eller då ett
motstånd begynner, hastigt eller småningom öfvergår såsom
lefvande kraft till verkligt arbete. Om t. ex. en sten hvilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
