Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
mäntä husmoder, herrskarinna, fru); knekten kallas än
knihti, nihti (en föl-sättning af den svenska benämningen) än
sotauiies (soldat), och i södra delen af landet benämnes detta
kort allmänt patnppu, af svenska dialektordet pamp, som
betyder ej blott "stort svärd, lång värja", utan äfven "knekt,
soldat, knekt eller högt kort i spel" (Rietz, Svenskt
Dialektlexikon). I Estniskan kallas detta kort än soldat än soldan.
De ifrån räkneord härledda kortbenämningarne hafva
olika gestalter i olika dialekter. Allmänt begagnade bland
dem äro de, som äro sammansatta af ett räkneord och ordet
silmä (öga, prick, märke), en art sammansättning, som har
adjektivisk betydelse. Sådana äro kymmensilmä det med
tio ögon eller märken försedda kortet, tia, yhdekssilmä I.
yhdeksänsilmä, kahdekssilmä 1. kahdeksansilmä, seitsensilmä
1. seissilmü, kuusisilmä, viisisilmä, nelisilmä, kolmisiltnä,
kak-sisilmä. Andra benämningar äro: kymmenikkö,
kymmenäi-nen, kymppi tia, yhdeksikkö, yhdeksäinen nia, kahdeksikko
åtta, seitikko, seitti sjua, kuutonen, kuuttonen, kuutti sexa,
viitonen femma, nelonen fyra, kolmonen trea, kakkonen tvåa.
Oegentligt och skämtvis kallas åttan lapin kymmenikkö
"lappsk tia", sexan puureki "vedsläde", fyran nurkkakivet
"hörnstenarne" och tvåan jönssi, troligen af det svenska Jöns.
Mars 187(i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
