Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
säger Ahlqvist alldeles riktigt om de förut anförda orden, att
de skola "njutas"’1. Närmast hänför sig deras bildning till
andra ord i språket, ocli i hvarje fall måste sjelfva
rotbetydelsen kunna bestämmas. Scherer i sin "zur Geschichte der
deutschen sprache" går så långt, att han anser det för den
empiriska språkforskningens uppgift att förklara språkets
ursprung, samt antar såsom afgjordt, att ett sammanhang bör
kunna uppvisas mellan sättet för ljudens frambringande och
det som de beteckna. Att tala oin ett onomatopoeticon för
synsinnet, ett annat för hörseln, är ensidigt. Åskådningen
är allmän, hänförande sig till sinnena i allmänhet, derföre
springer i många ord betydelsen öfver från det ena sinnet
till det andra. Särskildt i finskan är denna vexling j’tterst
vanlig, bevisande språkets sinliga styrka t. ex. kajan lysa,
återskalla, kilkeä gäll, skimrande, kilkutan låta skimra,
klinga, kinta skarp, het, gäll, glänsande o. s. v.
Ännu vådltgare för all vetenskaplig forskning är
yrkandet, att språkkänslan i vissa fall skall få afgöra, huruvida
ett ord är lånadt eller icke. Som bekant undergå lånorden
under tidernas lopp en sådan omgestaltning, att snart nog
de främmande dragen fullständigt omgestaltas. Hvem kunde
väl se eller med sin språkkänsla förnimma, att de tyska
uttrycken dichten und trachten, schreiben, dauern, flöte,
grotte, kette, kerze och otaliga andra i grunden icke äro
tyska, utan latinska, utbrister den på det jämförande
indogermaniska språkområdet så framstående Leo Meyer, för
närvarande professor i komparativ språkforskning vid
universitetet i Dorpat. "Darii b er zu entscheiden kaun nie der
unmit-telbare eindruck, den ein wort macht, ausreichen.
Entscheiden kann hier nur die geschichte der sprache".
Ännu en anmärkning af allmännare art bör jag beröra,
den gäller ordningen för ordens upptagande i ordboken samt
orsaken hvarföre några ord, ehuru tydliga derivater, äro
uppförda under skild nummer. Det senare har skett, i händelse
de beslägtade språken hafva att uppvisa likartade
bildningar, så i fråga om det intransitiva tiedyn (n:o 425),
hvarest tillika såsom vanligt dess förhållande till den ursprung-
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
