Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
af gräfningar på den lofvande platsen. Saken blef dock
dervid, ty de storartade gräfningarna i Olympia tycktes snart
taga alla krafter i anspråk. Först år 1878 vände sig hr
Hu-mann till rätter man, då han framstälde sitt bekymmer för
den nyssntnämnde museidirektorn Conze. Denne utverkade
omsider på högvederbörlig ort anslag för gräfningar på
Per-gamons Akropolis och öfverlemnade ledningen af desamma
åt hr Human n.
Att hr Humanns förslag ej genast mötte obetingad
beredvillighet, får ej väcka stor förundran. Ty på grund af
hvad man förut visste om orten, var det visserligen ej på
förhand klart, att mödan och utgifterna skulle ersättas.
Pergamon blef en betydande ort, en storstad, först
under Eumenes II (196—158 f. Kr.), hvilken så att säga på
nytt anlade staden. Genom storartade terrass anläggningar
och byggnader förband ban nämligen Akropolis med den
nedanför belägna staden. Om de byggnader, som engång
smyckat Akropolis, visste man dock föga. Underrättelserna
hos de gamle äro knappa och inga monument hade hållit
sig till vår tid. På öfversta toppen hade man kunnat skönja
de tydliga lemningarna af ett tempel, hvilket, i följd af att
Athena genom pergameniska mynt och inskrifter var känd
som Polias, ansågs hafva varit helgadt åt denna gudinna. På
grund af senare kopparmynt antog man ytterligare att
templet utvidgats och att derstädes Augustuskulten förenats med
den äldre. Hvad man föröfrigt iakttagit af arkeologiskt
intresse dels på Akropolis bergets terrasser dels nere i sjelfva
staden tycktes ej heller lofva något särdeles *).
Den plan, hvilken nu skulle fullföljas af hr Ilumann,
hvilade derför också helt och hållet på ny grund. I de
relief-fragment, som hemskickats till Berlin, hade man
igenkänt delar af en framställning af gudarnes kamp med
gigan-terne. Dertill kom, att man hos en obetydlig författare från
början af 3:dje århundradet, Lucius Ampelius, funnit om-
*) Abhandlungen der Königlichen Akademie der
Wissenschaf-ten zu Berlin. 1872: E. Curtius: Beiträge zur Geschichte u.
Topo-grapliie Kleinasiens. (Fr. Adlers bilagor).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
