Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
den fordom föga mindre radikale Pott i en liknande sak
blifva litet medgörligare. Anmälande De Charencys arbete
"La langue Basque et les idiomes de 1’Oural" (Paris 1862)
säger han, med all möjlig reservation för tidigare omdömen:
"— eine beachtenswerthe Schrift, worin allerdings
mancherlei Aehnlichkeiten zwischen dem Eskuara und den im
engeren Sinne Uralisch (Finnisch) geheissenen Sprachen
nachgewiesen werden, die jedoch als rein physiologischer Art,
genealogische Verwandtschaft zwischen der erwähnten
Sprache der pyrenäischen Halbinsel und den, zum sog.
Tura-nischen oder Altai-Stocke (in weiterer Fassung) gehörenden
Uralischen Idiomen darzuthun für sich allein" [det vore ock
något!] "nicht ausreichen". Likaså tvistig är den något
tråkiga och nästan i förtid väckta frågan om de Amerikanska
urspråkens eller urspråkets Asiatiskt-Turanska härkomst; om
deras förhållande till Samojediskan och dennas till de
Uralska familjerna, o. s. v. Fakta borde väl icke tryta, såvidt
dermed förstås ordsamlingar och grammatikaliska Schemata,
ty sådana finnas redan i mängd. Men det är äfven här, man
säge hvad man vill, just, den ledande principen som saknas.
Ty att de hittills linguistiskt uppstälda kriterierna
agglutination, stam-oföränderlighet, vokalharmoni ni. fl. icke gifva
någon Ariadne tråd i den stora labyrinten, detta borde under
och i följd af så mycket meningstrassel anses afgjordt.
Be-tarfvas således en revision af sjelfva de grundsatser, efter
hvilka stamförvandtskap på detta gebit faktiskt får antagas
och dess grader bestämmas, så torde detta endast kunna ske,
antingen genom att i stort hålla hela språkstammar mot
hvarandra, eller ock sålunda, att de närmast homogena enskildta
tungomålen gruppvis sammanställas och undersökas samt
derefter grupperna sinsemellan. Försök att genomföra det förra
alternativet hafva vi i de redan ofvanföre nämnda
systemer-na, hvilka så onådigt upptagits-, men för det sednare finnes
knappast mer än början till försök, så förtjenstfulla äfven
Schotts allmännare och Bollers mer grammatikalisk! speciella
språkkomparationer äro. Här behöfves en Bopp, här
behöfves en Schleicher.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
