- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / VII. 1864-1865 /
141

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

141

att de verkligen ännu i denna dag åstadkomma en sådan af-

o o

nötning och afslipning, äfvensom att de vid foten, der de
smälta, qvarlemna den sand, det grus och de stenar, hvilka
de medföra, i form af åsar af mer än 100 fots höjd, med
o-nötta stenblock ofvanpå, drog han deraf den slutsats att på
alla ställen, der en slik afnötninsr och reffling af bersren samt

i O C O

sandåsar, rullstenar och stenblock finnas, äfven glacièrer
må-1 ste hafva existerat. Men emedan dylika fenomen
förekomma icke blott öfverallt på Europas kontinent och i England,
utan äfven enligt Hithcocks undersökningar i nordliga
delarne af Amerika, måste han antaga att vid någon period
efter tertiärformationens tid en stor del af jordens norra
half-klot eller i Europa terrainen ifrån Skandinaviens fjällar ända
till alperna varit betäckt af från dessa bergsryggar utgående
glacièrer och sålunda dess yta utgjort ett verkligt «haf
(meide glace).

Men för att kunna göra oss en föreställning om denna
åsigts tillämpning på förevarande fall, är det nödvändigt att
ännu företaga en digression till nutidens glacièrer t. ex. på
alperna. Glacièrer, gletscher, eller, som de på nordiska
fornspråket kallas, jöklar, äro stora ismassor på kammen och
sluttningar af öfver snögränsen sig höjande bergskedjor, hvarifrån
de glida ned i dalarne och vid nordligare latituder till och
med ned i hafvet. De uppstå af de eviga snöfälten, som
under det de på undre sidan och vid sin lägre gräns smälta
o-upphörligt skrida nedåt och förnyas eller tillvexa upptill.
Sådana finnas på alla europeiska berg som uppnå
snögränsen: på alperna, skandinaviska bergen, Island och
Spetsbergen. K arpatherna, Kaukasus och’Pyrenéerna ega endast
mindre betydande glacièrer. på Himalaya och mellersta Anderna
saknas de helt och hållet. Ehuru de hafva sitt ursprung af
snö, bestå de dock af is, till färgen varierande emellan hvit,
hvitgrå, sjögrön, himmelsblå, ända till djupt azurblå. Denna
is är likväl icke fullkomligt sammanhängande eller fast, utan
dels en sammangyttring af korn, dels likasom sönderbråkad,
full af oräkneliga remnor och sprickor. Den bildas sålunda
att der bergen sträcka sina ryggar öfver den eviga snöns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:09:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/7/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free