Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kärlek för sin hembygd. Landsmannaskapet var för honom ej
en tom fras, utan ett heligt band, som medförde stora
förpligtelser. Såsom äldre landsman ansåg han sig ega både rättighet
och skyldighet att öfvervaka de yngres seder och uppförande;
såsom läkare stod han utan ersättning till landsmännens tjänst;
där han kunde och ansåg det lämpligt, bisprang han dem med
ficklån; tack vare sina relationer lyckades han skaffa mången
goda konditioner eller andra förmåner. Bland landsmännen
var en Anders Blix, som en tid innehade kondition hos en
ryttmästare Ulfsparre på Äm i Småland. Rubbad till sina
sinnen ankom denne i september 1796 till Upsala, där han
om händer togs af Z., som sedan trodde sig finna, att en af
di-sciplarne, en fröken Ulfsparre, så tjusat till Blix, att nämda
sorgliga resultat däraf blifvit en följd. Blix återstäldes sedan
till hälsan och blef prest. I hans ställe erhöll »den lärdaste och
älskvärdaste» bland Z:s ungdomsvänner, Nils Jonas Ljungberg,
den farliga konditionen. Två år därefter, i oktober 1798,
anlände till Upsala baron Ulfsparres betjänt, Fläderbohm, hvilken
förde med sig Ljungberg, som, liksom Blix, blifvit vansinnig.
Z. vårdade honom ömt; längre fram hemskickade han honom,
på hans egen begäran, till Jämtland, där apotekaren Perman
skötte honom efter anvisning af Z. Efter ett par år, som det
tyktes, återstäld, återvände han till Upsala, dock utan några
tillgångar; Z. och hans vänner göra då sammanskott till hans
underhåll.74 — Våren 1797 rekommenderade Z. sin landsman,
sedermera professor Bredman,75 hvilken samma år
promoverades, till en kondition. I det bref, som han vid detta
tillfälle skref, skildrar han den sedan så ryktbare astronomen på
följande sätt: »Han heter Bredman, jämtlänninge, född af fattiga
föräldrar, hvarföre han mycket conditionerat; liten til växten,
ej vacker, hvarken är eller kan han agera cavallier, modest,
tystlåten, foglig.»
Zetterström och Bredman, de gamle, ur torftiga
fäderne-boningar i Jämtland utgångne skolkamraterne, hade sålunda
nu arbetat sig igenom den egentligaste och svåraste
förberedelsetiden; med vetenskapens mästarebref på fickan voro de
omsider hvar för sig i besittning af en position, som, på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
