Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Alla dödas dag“ (den sista söndagen af det preussiska kyrkoåret)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till tufvorna i frusen park
sin kosa liemannen ställer
och mönstrar stolt som en monark
gin här och sina citadellet
Han ser därpå med välbehag;
han vinkar gladt med skrumpna händer
och ler så godt med nakna tänder:
I dag är alla dödas dag.
Han ropar högt: »I alle, som
betyngda möden edra leder
och plågens, kommen till mig! kom
och jag vill vederkvicka Eder!
Förfärens ej för mig, ty jag
kan göra alla böner hörda!
Mitt ok är lustigt, lätt min börda.
I dag är alla dödas dag.»
Och si! de komma: trupp på trupp,
den tysta bataljonen stiger
ur sina mörka celler upp
i månens skumma ljus och viger
sitt nyår in med dryckeslag.
Kring liemannen de sig samla,
och skynken fladdra, knotor skramla:
I dag är alla dödas dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>