Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läste han för dem utur Postillan dagens
predikan på Danska, det de fleste någorlunda
förstodo, hvarigenom de allt mer och mer
öfvades i Landets hufvudspråk. Han var deras
rådgifvare, bevakade byns rätt och bästa, och
då han hade råd, njöto alla af byfolket hos
honom någon slags traktering om Söndagen.
Sådant var Herr Kolderups lif år 1820, då
jag första gången träffade honom, och
sedermera framgent. Sista gången kom han till
mig i Utsjoki den sista December 1830, om
aftonen ungefär på samma timma jag
anlände dit från Enare, och reste från mig till sitt
Polmak den 8:de Januari 1831. Oaktadt min
enträgna önskan ville han icke qvarstanna
längre, antingen han var för försynt dertill,
eller längtade till sina Polmaks boer. Det var
sista gången vi träffades, då var han redan
70 och några år gammal. Huru länge han
sedan lefvat det känner jag icke, men hans
minne är mig alltid kärt, och det sällskap han
åtskilliga gångor skänkte mig i Utsjoki
bibehålles än i lifligt minne.
Väderleken vid afresan från Njorkan den
4 Juni var mycket gynnande. Floden steg
nästan ögonskenligen och de sista isstyckena
nedflöto på Tana elfs spegelklara yta.
Strömmen var dock så strid att jag föredrog att gå
till fots förbi storforsen, ungefär 1½ mil
ifrån Njorkan, till Kewnes-åjvve. Der lugnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
