Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En pristäflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
det någon rättvisa, sä, bör lian aldeles säkert få första
priset.
— Jag litar inte riktigt trygt på kråkrättvisan.
Nå, vari består första priset?
— Jo, det gick en tokig kar genom hagen, han
var ntstyrd i kransar och bukätter af blommor och
blad, och på bröstet bar han ett visset björklöf i ett
snöre; han råkade tappa det, och straks kom en kråka
och tog upp det. Det skall nn hängas om halsen på
den bäste flygaren; det är ju inte mycket att få, men
det lyser grant som guld och syns på långt håll, och
äran är ju liufvudsaken.
— Visst. Det är ju endast en symbol — och
en ganska god symbol af den blänkande men snart
förvissnade äran, syns det mig. Nå, andra priset?
— Det är en död näbbmus. Åtminstone något
ätbart, fast valet förefaller mindre lyckligt.
— Det priset tycks vara afsett uteslutande för
kråkor och deras gelikar, och inte för oss mindre
glupska och mer kräsmagade varelser. Så utdelas väl
ett obegränsat antal hedersomnämnanden, kan jag
tänka mig?
— Troligen. Men tyst — nu ser det ut att
börja snart.
De sågo mot häsjan. En stor kråka, det var
själfva ordföranden, höll ett kort inledningskraks ; det
blef tyst runtomkring, både åskådare och deltagare
sutto i spänd väntan — och så börjades det.
Djur.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
