Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mårten Jansson i Kårsgården)
var förryckt i huvudet och
brände upp både kolbäddar och allt
annat i Kårsgårdshyttorna. 1718
års karta har Brässare — och
dessutom: Solbacka öst om Nedra
Heden, Spitsare, Hästberg, Åsbo,
Järlinden, Hella, Klåckartägt,
Sandtägt, Digertägt, Sjulsare och
Germunds Tägt. På Nova Del.
stå endast Soolbakan,
Mölner-galen (båda nu borta?),
Iläst-bergh, Asboo, Jerlinden och
Ger-mynstäckten, på Tab. Geogr.
följande bergsfrälsegårdar:
Häste-berget, Målaregården, Ååsboo
(första bokstaven otydlig),
Klåc-karetächten, Soolbackan, Sandh
(2 st.), Hälla (3 st.),
Järnlinden, Siulsarfuet (2 st.) och
Ger-munstächten — samt Wrå (3 st.)
öst om Kopparbergs kyrka, även
omtalat 1640 och 1612 (Per Eriksson i Wrån på Kiörkiobackan). Spitsare (även hos
Jacob Ingelsson) tycks ha varit ett par gårdar: John Andersson i Spissarfftt och Erick
Gumundsson i Of fre Spiisarfftt skattade 1571, Peder Jönsson i Spitsare (även
Spitts-arfvet 1643) fick 1646 fastebrev av drottning Christina på egendomen, som då var
krono-gård. — Åsbo (strax norr om Hästberg, nu med vit manbyggnad) hade också 1571 två
äbor, Oloff Nilsson i Åsebo och Anders Larsson i Åsseboda, men inlöstes 1642 till
prästbordet såsom Falupastorns sommarboställe.
I Hesteberget bodde 1539 Sven Nilsson, vars gård lydde »under Prebendam Corporis
Christi i Westerås», och Torkil (f järdepartsegare), möjligen son till Olof Olofsson Stierna på
Rottneby och Ingeborg Jönsdofcter Swlnhufwud samt i så fall bror till biskop Otto
Swinhuf-wud och morbror till Barbro Stigsdotter, i alla händelser g. m. Ragnhild i Högeby och far till
Daniel Torkilsson Swinhufwud på Främby. Jon Skinnare eller Jon Pedersson i Ilästberg
förekommer 1556—57x), på kartan 1569 står en kronogård Hästeberg, 1571 skattade Simon,
Matts Alffson, Erik Oloffsson och Per Siuardsson i Hesteberg, 1643 är Lilla Hästeberg bland
förpantade kronohemman, gifna til lösn under Bergs-Frälse åt Johan Trotzig. — I början
av 1800-talet egdes och beboddes Hästberg av bergsrådm. Axel Magnus Fahlström (sedan på
Bäckehagen, se sid. 90 och Bil. 8, f 1822), på 1850- och 60-talen av kommissionslantmätaren
Georg Oscar de Laval2), efter hans död 1868 några år av hans änka (dottern Ellens
bröllop stod på Hästberg 1875), därpå av hans dubbelkusin landssekr. Paine Patrik Johan
de Laval, som 1883 sålde gården till fil. kand. Pär Tonning — och då blev Dalarnas
första folkhögskola i Fornby förlagd hit, visserligen endast en kort tid. Bondson från
Skåne, f. 1851, blev Tonning, då andrelärare vid Vilans folkhögskola, 1877 vald till
Forn-byskolans förste föreståndare; men då han och skolan hade att kämpa med motigheter,
köpte han själv Hästberg och erbjöd styrelsen att flytta skolan dit, vilket antogs, och
1 nov. 1884 öppnades första och enda vinterkursen på Hästberg. Men även här rönte
han motstånd och bristande stöd, inlade sin avskedsansökan 1885 och hade tillsammans
med sin hustru Augusta Grönwall egen enskild kvinnlig folkhögskola här två vintrar,
1885—87. Men hans »krafter voro knäckta. Sjukdomen lade sin tunga hand på honom!
Hans förstånd förmörkades, och döden kom slutligen som en befriare år 1895.» Efter
hans avgång 1885 flyttades skolan tillbaka till Fornby med dittillsvarande andreläraren
0 Tom Söderberg a. a. sid. 339—340.
2) Se Bil. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
