Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rummet i>å b&ncken i Gruf-Rätten. af färdades tre gångor till Kongl. Regeringen a t å
Bergslagets wägnar anliolla om utwägar til penningar, nemligen år 1631, 1641 ocli 1645.
nämndeman ännu 1659. På hans gravsten i Kopparbergs kyrka var uthugget et
Swin-hufwud samt Bokstäfwer 1\ IL 8. L. L D. Anno 166} den 20 Junii m. m. (Peder Hansson
och Lisa Jönsdotter1). Sonen Hans var bergsfogde och bodde på Dormsiö wed
Garpen-berget — fjärdepartsegaren i Främby 1640 Jöns Persson tör väl ock ha varit deras son.
Samma år brukade Pär Hansson i Främby och Oluff Biäck i den förres hytta i Falun,
där också Lars Ingelsson i Främby hadc en hytta tillsammans med (sin far?) Ingell
Wallensson där sammastädes, son av Vallen Ingelsson i Gassarvet och sedan Främby,
troligen hitgift2).
På Nova Del. står Främbydli. Fremby Fiärden, Fremby näset på Tab. Geogr. 2
bergs-frälsegårdar vid Fremby. Jacob Ingelsson skriver både Främandeby, Fremmandeby och
Främby och antecknar 2 hithörande hyttor på Elsborg. Främby hyttan med 2 ugnar
gångbara, Hans Lars hytta med en ugn gångbar och en öde. 1718 års karta har också
Främmandeby, Wermings 1810 Främby, Främby tjärn. Främby näset och Främby Viken.
Senare ogare ha varit: på 1830-talet (?) rådman P. Bergsten, på 40-talet hans arvingar.
1878 Anders Olsson och St. Kopparbergs Bergslag, 82 den förres arvingar och Bergslaget
— Främby Tegelbruk tillhörde 1878 A. Nilsson* S2 K. Aspenström —, 1889 och 93
Bergslaget och possessionat Anders Olsson.
I Länskalendern 1900 stå två sommarställen, fabrikör O. Herdins
(Främby) Udden och handl. G. Petterzsons (Främby) Vårby samt Främby
egendom, tillhörig Vagn- och Maskinfabriksaktiebolaget. Den gamla gården är nu
bolaget« direktör sbostad, men ger intryck och stämning av en trevlig större
lantgård med stort fägårdskomplex: björkalléer leda dit, trädgården sträcker
sig neråt Främbyviken i öster med härliga björkar efter stranden mitt emot
Haraldsbo och Kopparhinken. Gårdsplanens gräs- och blomsterrundel
skuggas av en vacker lönn, på sidap står en liten rappad flygelstuga bland höga
raka vita björkar, den putsade gulvita envånings manbyggnaden har en del
av framsidan klädd med vildvin och verandan med humle under den breda
frontespisenes tre rundbågsfönster.
Åt väster bortöver åkrarna ser man vid foten av skogsåsen och uppe i den
fabrikens arbetarbostäder, både äldre stora kasärner och nyare egna hem, en
massa småstugor av olika typer och stilar, där har experimenterats — samt
skoilärarboställe och åtminstone taket på skolhuset. Och en bit bort i
nordväst ser man Falu Vagn- och Maskinfabrik, som »på grund av först senare
ordnade markegoförhållanden i trakten av gruvan måst läggas utanför
stadens gräns» s). Den anlades 1899, första styrelsen bestod av landshövding O.
Wersäll, Bergslagets disponent E. J. Ljungberg och disponentassistent Carl
Sahlin, brukspatron V. Tham samt verkställande direktören G. Svalling. Egd
av Bergslaget till 1918, övertogs fabriken då jämte Arlövs Waggonfabrik av
A.-B. Svenska Järnv&gsverkstäderna i Linköping: på alla tre platserna finnas
betydande tackjärnsgjuterier, f. ö. tillverka Linköpingsverkstäderna
spårvagnar, omnibussar m. m., Arlövsfabriken måst personvagnar och Falufabriken
— med direktör Carl Svensson från Arlöv till chef från 1917 och omkring 500
arbetare — jämte eentrifugalpuiupar och vissa maskiner för
trämasseindu-strin huvudsakligen godsvagnar och lokomotiv, både ånglok och elektriska
Falu Vagnfabrik, störst i sitt slag i Skandinavien, var den första som leve-
1) Ovanst. enl. Hammarström 2:93 och 132.
2) Se sid. 49.
s) Sten de Geer: Falun som industristad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
