- Project Runeberg -  Skog. En skissbok från Bärgslagen /
35

(1915) [MARC] Author: Karl-Erik Forsslund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Målar-Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

myllrande millionerna, de sprakande röda, de
milda blå, de gnistrande gyllne —

Målar-Anders stirrade mot rymden — så stora
hade aldrig hans ögon varit. Hans läppar logo
ej, men de darrade, som i hänryckning, och de
voro halvöppna, som för att dricka, äller som

för att sjunga–Han stirrade mot rymden,

med huvudet tillbakaböjt — Ur skogen bakom
honom flammade ett norrsken, det var blekt
genom avståndet, det sköt vita, lallande tungor upp
mot senit. Vintergatan drog sin frostiga väg
över rymden, och några vita strömoln vandrade
fram på den i drömmande gång. De liknade
skepnader, liknade unga gestalter i sida mantlar,
vilka från norrskenets marmorvita förgård drogo
vintergatan fram, varthän, varthän? Till någon
gyllene sal, till någon purpurö i havet — äller
varthän?

Då slog en mäktig brandröd flamma upp
bakom en bärgklint sunnan om dalen, långt
bortom den sovande byn — det var
bessemer-blåsning i Bångbro järnvärk. Ett väldigt bål,
en eldstod mot himlen, en mur av blodrött guld

— den restes på en sekund, den blev en byggnad,
blev en gyllene sal — den vaggade, den
vacklade och föll, och spillrorna virvlade i natten, ett
vimmel av gnistor, en eldkvast av blixtrande
stjärnor i vild dans, och vinden kastade boll med
dem, bålet slocknade, eldslottet sjönk samman i
ruiner. Men se, ur ruinerna stego sakta några
moln, några mörka skyar, de liknade gestalter i
svarta kåpor, och de tågade upp mot höjden,
vandrade vintergatan fram i drömmande gång, tills de
mötte de vitmantlade, tills de smälte samman
med jungfrurna från norrskensslottet, samman
under den djupblå, oändliga rymden — — —

När Målar-Anders sköt sin kälke utför igän,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:17:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fkeskog/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free