Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Strid med vargar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIONDE KAPITLET.
Strid med vargar.
Herr Bochners glada sinnesstämning förledde honom att
efter några steg göra halt för att bliva ensam med sina
tankar.
Han förblev så länge osynlig, att Herman till sist,
åtföljd av Trogen, begav sig på väg för att uppsöka honom.
Snart hade han även funnit det borttappade spåret, då
nödrop förmådde honom att påskynda sina steg.
I det han vek runt omkring ett snår, fann han vår
hederlige wienare nedsjunken i snön och knappt i stånd
att hålla huvudet fritt. Hermans kraftiga arm befriade snart
herr Bochner ur hans farliga läge och de skyndade båda
tillbaka till de andra.
Dagsljuset var snart förbi och man måste tänka på
nattkvarter. Under det snön började att falla och den
iskalla vinden tjöt omkring dem, uppsatte Herman och herr
Bochner tältet, vars inre avdelning tjänade Emma till
sovrum, under det den större, yttre användes av männen. De
stänger och jernkrokar, som förut underlättat detta arbete,
hade gått förlorade och av själva tältduken hade endast
hälften räddats. Ett klipputsprång hjälpte dem emellertid
någorlunda över dessa svårigheter och herr Bochner
lämnade fram alla sina pälsar för att skydda taket mot storm
och väta.
Därpå följde aftonmåltiden, som blev tarvligare än
vanligt. Något mjöl, som rördes ut i vatten och kokades, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
