Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tron och Förnuftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Som har en pol i södern, en i norden.
Nå väl! den trollkraft i magneten bor,
Kan dn mig visa, hvaraf den beror?
Se här en lilja nr en lök sig dana,
En dufva ur ett ägg sig veckla nt.
Hnr de fa lif, dess början och dess slut,
Kan ej ditt öga, ej din tanke spana.
Och hur du sjelf din hand, din tunga rör,
Hur du med ögat ser, med örat hör,
Hur hjernan, eller hvad der göms inunder,
Bär bud till själen, ta’r dess bud igen,
Kan du det reda? Ingen rcdt det än.
Ar ej naturen sjelf det största under?
Hur blef den till? Blott på ett allmaktsord.
Och han, som skapat himmel, hat och jord,
Då han vill bort ur träldoms-landet kalla
Det folk, som särskild! leds af hans försyn,
Och derpå fästa hela verldens syn,
Han vore icke mäktig att befalla
De vilda vågor att fördela sig
Och lemna Israel en öppen stig!
Han som vårt öga bildat och vårt öra,
Han skulle ej, till tecken, att det är
Hans Son, som lifsens ord på jorden bär,
Förmå, att blinde se och döfve höra!
18.
«Men läran sjelf är underbar:
Månn’ Gud oss förelagt en gåta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
