Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Åttonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
«Hvad säger du? Gick här ett sådant rykte0
Och Margareta satte tro dertill?
Och tror det än? O! himmel! men jag vill -
Kom följ mig!» ropte han och henne ryckte
Med sig åt vägen; men hon gjorde sig
Från honom lös. «Jag skulle följa dig,
Då jag ej följa fick min goda fröken,
I hvilkens fjät jag ginge i en öken,
An mer till hofs!» -
<(Till hofs? Ar hon ej här?» -
«Hon är i Wreta hos sin mor, och der» - Det ord hon
skulle sagt, hon höll tillbaka, Med uppsyn af ett
barn, som, bäst det ler I leken ystert, ängslas då
det ser Sin far, som gråter en förlorad maka. Hon
gick - och handen öfver ögat höll, Att dölja tåren
som på kinden föll.
Orörlig stod han der, och sjelfva hunden Orörlig såg
på honom långa stunden. Helt sakta lyfter han sin tass
till slut, Och rör hans knä och ser bedröfvad ut.
«Du är mig trogen, du likväl!» han tänkte, Såg
rundtomkring sig, suckade och gick, Gick ner i dalen,
som åt sjön sig sänkte, Och såg en klippa, som med
hotfull nick, Från berget söndrad, färdig stod att
falla.
Franzéns Dikter. IV.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
