Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Sjette sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och såsom Jonas i en livalJisk gä, Att i dess
buk den nya verlden finna.»
Derom en vink har äfven Koldan fått, Med de
försvurna, genom spe och spott Och sqvaller
om sin gynnare, förtrogen. Men att ej nu för sin
välgerningsinan Lians fara yppa, så förrädisk kan
lian dock ej vara, dertill än ej mogen. Dessutom
hvem, i fall Columbus dör, Hvem fins, som, honom
lik, hans lycka gör
Columbus kan ej tro, ej vill det gerna,
Att de så mycket ondt mot honom ärna.
«0in de ock hjerta lia att det begå,
Så bör ju fruktan hindra dem ändå.
De finna väl, att, när man hem anländer
Och jag är saknad, straff dem förestår.
Förfärligt straffas de, som bära händer
På hafvets höfding, som näst Gud der rår.»
«De ärna förege, att ni betraktat,
Som ni plär göra, stjernorna i skyn,
Och då ni fäst vid er oktant er syn,
l lutad ställning, på er sjelf ej aktat,
För nära skeppets brädd, och fallit ner:
Då farten hindrat dem att hjelpa er.
För öfrigt lita de uppå Fonseca,
Att han i döden er förföljer än,
Och andra edra bittra afundsmän,
Som ert förslag fördömt och ännu neka,
Att det kan lyckas, och, i fall likväl
Det vunne framgång, grämde sig ihjel.
Af deras fröjd, att det förloradt höra,
De svurna hoppas sig ett skyddsvärn göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
