Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Anmärkningar. (Till första upplagan 1831)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upptäckas inom tvä eller tre dygn. I alla fall
borde, i eu poetisk framställning af händelsen,
den gamla sägen följas.
Sid. 97. Det oerhörda profvet i Sevilla.
l anledning af denna verkliga händelse, hvarom kan
läsas hos Irving B. 5 j k. 10, och af Ojedas öfriga
tilltagsenhet och öfverdad, har författaren trott sig
kunna väga den ofvanstående dikten om hans luftfärd.
Sid. 99. Sanchez - -
Rodrigo Sanches af Segovia blef, tillika med
Guticrre/, af Columbus kallad att se ljusskenet,
och vittna, att han ansåg det för ett säkert tecken
till land.
Sid. 104.
Der Pison rinner, rik pä guld, och der Bedellion fins
-
cPison löper om hela Havila land, och der linnes guld,
och det landets guld är kosteligt, och der finnes
Bedellion och den ädle stenen Onyx.» l Mos. 2: 11,"
12.
Samma sida. Var jord, ett päron lik, jag tänker
mig".
Columbus föreställde sig väl den gamla verlden,
såsom en sfer; men den nya inbillade han sig vara mer
upphöjd, så att hela jordklotet liknade ett päron. På
öfversta toppen, som han ställde vid linien, tänkte
han sig paradiset, och trodde sig ha funnit dess
stränder vid kusten af Paria, som han på sin tredje
resa upptäckte.
Columbus är icke den ende, som sökt Paradiset; icke
heller är iden om detta sällhetens hern inskränkt
till den kristna verlden allena. Att ej tala om
österländningarnas paradis, så drömde äfven grekerne
om Hesperidernas trädgård, hvilken de föreställde
sig allt längre bort belägen, ju mer de lärde känna
jordens länder. Slutligen sattes den på Ca-nariska
öarna, hvilka ock derföre kallades de lyckliga. På
samma sätt har Eden, ehuru i bibeln bestämd genom
sina fyra floder, af hvilka tvenne åtminstone, Euphrat
och Iliddekel eller Tigris, äro till sitt läge kända,
blifvit stäldt i särskildta delar af verlden, under
den naturliga förutsättning, att syndafloden omflyttat
både länder och vattendrag; eller i den inbillning,
att de tvenne omtvistade strömmarne, till en del,
skulle rinna under både land och haf, som dikten
säger om Arethusa. Så snart man ej ansåg sig bunden
af de fyra flodernas lopp*, var det na-
Ibland dem, som, genom bestämmandet af dessa,
velat utröna läget af landskapet Eden. har nyligen
professor Rask, i sin skrift om den äldste Hebräiske
tidsregning in d til Moses, anfört vigtiga skäl för
den tanken, att Pison är den nu så kallade Kanin,
(fordom Pasi-tigris eller Pasis nämnd) och Gihon
samma ström, som nu he ter K ar as u och fordom hette
Gyndes. 1. c. p. 110 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
