Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Audiensen. V, 14 - Audiensen. V, 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
Än ner för trappor. Mina aftonstunder
Använder jag ej så. Min gamla kropp
Behöfver ro. (gäspar.) Så skulle jag nödvändigt
På en theater, for att nalkas få
Min konung! Ack! jag räds, att hvar han rnå
Befinna sig, har han spektakel ständigt;
Sjelf en aktör: så stor han eljest är,
Svensk i sitt hjerta, mån om Sveriges ära,
Och ädelmodig. Eljest tycks mig här
I Stockholm nästan allt en stämpel bära
Af theatraliskt spel. Ja, sjelfva vi
Från Lappland, spelt i dag en komedi. (Gäspar.)
Ack! om jag gömt hos mig en bok. (Gäspar åter.) Det
stundar
Till natten redan. (Nickar.) Jag är rädd, jag
blundar.
(Ruskar om sig, men nickar igen och faller slutligen
i fullkomlig sömn.)
FEMTONDE SCENEN. FJELLSON. BERLOCK.
BERLOCK (för sig).
Kom han ej hit ändå! Men det skall fram, Att han ej
var på opran. - Hvilken skam! Den lymmeln vet ej ens
stå upp från stolen Och bocka, när han ser en man,
som jag. - Han sofver! - Sådant är det menskoslag,
Som krälar der bland drifvorna vid polen: Så rått
och drönigt! Kungen sjelf får se, Hvad djur det
är, som Schröderheim vill ge Ett af de största gäll
i hela riket.
(Till hofbetjenten.)
Låt bli att väcka upp det gamla liket, När kungen
kommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
