- Project Runeberg -  Frans Michaël Franzéns samlade dikter / Sjunde bandet /
339

(1867-1869) Author: Frans Michael Franzén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar. År 1810 i Åbo utkomna »Skaldestycken»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genomgripande omarbetning. Men i sitt ursprungliga skick –
det, hvari de grundlade hans skalderykte – äro flera af
dem fortfarande kära för vännerna af hans sångmö. Man
vågar derföre hoppas, att de varianter, som här upptagas,
skola blifva mången välkomna. Någon gång äro de ock af
allt för stort litterär-historiskt intresse, för att alldeles förbigås.
Se t. ex. nedan de olika redaktionerna af «Det nya Eden».

Genom en finsk samlares välvilja har utgifvaren blifvit
satt i tillfälle att meddela ett hittills otryckt stycke från
Franzéns tidigaste period. Det förvaras i original på
universitets-bibliotheket i Helsingfors. Initialerna M. C. T.
utmärka, enligt uppgift, Margareta Christina Tihleman.
Loppis egendom, hvarest poemet är skrifvet, är belägen i
trakten af Åbo. Såsom af underskriften synes, tecknade sig
skalden då ännu (1792) Frantzén.

TILL MADEMOISELLE M. C. T.

Du flyr från mig; du ur min famn dig rycker;
Din hand ej mer, ej mer jag kyssa får;
Då mot mitt bröst jag dig som ömmast trycker,
Du slits från mig; jag öfvergifven står.

Ack! blott en kyss – och jag går nöjd att gråta
I enslighet och tänka jemnt på dig.
Den vällust helst mig ödet må tillåta,
Att se din bild med ömhet le åt mig.

Ack! om du såg, hur dig mitt öga följer,
Der Fröja lik du genom vassen far,
Rörd af den gråt, som mina kinder sköljer,
Du med en suck gaf åt mitt hjerta svar.

Se der, se der de lyckliga Tritoner,
Att se på dig, ur djupet resa sig.
Jag bytte bort de högsta jordens throner
Emot ett rum i båten bredvid dig.

Nu – nu ej mer min trötta blick dig hinner.
På strandens häll jag dignar maktlös ner,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:25:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fmfdikt/7/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free