Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den olika lättsmältheten. Så t. ex. böra mjölken och
ägget, hvilka äro nästan fria från osmältbara
beståndsdelar, vara lättsmältare än köttet. Mjölken bör vara
lättsmältare än osten, som innehåller mjölkens
ostämne i en mera fast och svårlöslig form; och, om den
uppgiften är riktig, att ostämnet i mjölken är
lätt-lösligare än hvitan i ägget, bör mjölken äfven vara
lättsmältare än ägget och sålunda vara det
lättsmäl-taste bland våra animaliska födoämnen.
Vanskligare än för de animaliska är det att
försöka uppställa en skala för de vegetabiliska
födoämnenas lättsmälthet, ty just om dem gäller
företrädesvis vårt yttrande, att det icke endast är de
osmältbara ämnenas mängd, utan äfven deras
beskaffenhet, som bestämmer lättsmältheten. Men,
äfven om man genom kemisk eller mikroskopisk
undersökning trodde sig hafva funnit denna olika
beskaffenhet, vore man dock derför ej berättigad att
draga sina slutsatser; ty de vegetabiliska födoämnena
förändras på mångfaldigt sätt genom olika
tillagning, och denna tillagning verkar äfven på de
osmältbara beståndsdelarna. Sålunda äro ärterna temligen
rika på trädämne, men en stor del deraf sitter i
skalen och kan sålunda efter kokningen lätt frånskiljas.
Det trädämne, som finnes qvar, sedan skalen blifvit
borttagna, och som bildar cellernas väggar, är,
såsom man med mikroskopet lätt kan iakttaga,
tjockare hos ärter och bönor än hos potatis; men, innan
man deraf drager den slutsatsen, att den senare är
lättsmältare än de förra, måste man veta, huru
dessa olika födoämnen förändras genom kokning eller
olika beredning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
