Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 2 november.
Jag tror, ty därför talar jag. Ps. 116: io.
Om jag icke trodde, så skulle jag icke tala utan tiga.
Psalmistens tal är ett uttryck av och ett bevis på
hans tro, alldeles såsom vi t. ex. pläga säga: Detta
är ett gott träd, ty det bär god frukt. Där mena vi icke, att
det är frukten, som gör trädet gott, utan frukten är ett bevis
på, att trädet är gott. Så anför även Paulus psalmistens ord
här, då han i 2 Kor. 4: 13 säger: Emedan vi hava samma
trons ande, enligt vad som är skrivet: Jag trodde, därför
talade jag ock, så tro även vi, därför tala vi ock. Tron kan icke
tiga. Den måste utgjuta sig i ord.
Alla Davids psalmer äro utflöden av tro, antingen en tro,
som jublar över seger, eller en tro, som nästan förtvivlad
håller fast vid Herrens ord såsom den drunknande vid
räddningsplankan. Profeternas tal var sammaledes ett utflöde av
tro. Hela den apostoliska predikan, hela den kristna
missionsverksamheten har haft sin utgångspunkt i tro: tro på Gud
och hans ord, tro som trots allt motstånd, all strid, alla
svårigheter, alla lidanden ändå aldrig släppt utan hållit ut, slagit
sig igenom och segrat.
Låt oss därför tro! Och när vi tro, så låt oss tala!
Apostlarna blevo förbjudna att tala, men de förklarade, att de icke
kunde förtiga, vad de hade sett och hört. De måste tala. Det
var Guds vilja, och honom måste de lyda. Sammalunda har
världen och världskyrkan otaliga gånger med böter, fängelse,
eld och vatten och svärd försökt att stoppa munnen till på
Guds församling. Men det har aldrig lyckats. Där tron är,
där måste den tala. Av hjärtats överfullhet talar munnen.
Ordet måste ut till frälsning, för en värld, som håller på att
förgås i sina synder. Och vad det verkar, därom vittnar alla
tiders historia. Låt oss tala! Låt oss icke vara stumma belä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
