Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viel sistförflutna riksmöte i detta hänseende gällande åsigter
samt, i följd deraf, med antagande och tillämpande af den
grundsats, att en allmän frihet må ega rum att, emot en i
afseende på skydd för inhemska näringar och konsumtionen
afpassad tull, ej mindre i riket införa alla utländska varor än
ock till främmande orter utföra och afyttra alla inhemska
produkter och tillverkningar, gillat och fäststält en taxa för
ifrågavarande bevillning».
Sådana uttalanden från representationens sida, på en tid,
då många grenar af det inhemska industriela arbetet ännu
åtnjöto förbudsskydd emot utländsk medtätlan, kunde icke
undgå att väcka oro bland den industriidkande allmänheten,
hvilken ock deraf fann sig manad till ansträngda
bearbetningar af allmänna tänkesättet i sitt intresse genom tryckpressens
bemedling. Regeringen, som å sin sida hade svårt att frigöra
sig från den ärfda rädslan för följderna af en allmännare
industriel täflan, var ännu långt ifrån att klart inse, hvilken
mägtig hafstång det friare varubytet är äfven för den
inhemska industriens utveckling ’). Att i detta hänseende kunna
leda representationen tillbaka till, såsom man förestälde sig,
mera fosterländska åsigter, syntes derföre vara ett rättmätigt
önskningsmål. Den 25 januari 1834, tio dagar efter det rikets
’) I afseende å den ekonomiska lagstiftningen voro vid denna tid inom
statsrådet justitiestatsministern grefve Rosenblad och statsrådet
Por-pius att anse såsom de tongifvande. Den förre hade stått i spetsen
för förvaltningen af inrikes ärendena under den period, då
tullskydds-systemet upphunnit sin kulminationspunkt, och, ehuru han visat stort
undseende för statsrådet Wirsén, som, lika med statssekreteraren
Skogman, hyllade motsatta åsigter i närings- och tullagstiftningsfrågor,
vidhöll han sitt af gammalt rotade föreställningssätt om näringarnas behof
af skydd mot utländsk täflan. Statsrådet Poppius åter, som förut varit
president i kommerskollegium, hade lika med sin företrädare
(Klintberg) uppfattat denna sin embetsställning såsom en naturnödvändig
bestämmelse att söka omgärda den inhemska industrien med hvarje
möjligt skyddsmedel emot intrång, och detta tänkesätt medförde ban,
då ban 1833 inkallades i statsrådet.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
