- Project Runeberg -  Folkkalendern / 1933 /
82

(1916-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sommarblommor för den mindre trädgården. Av Arvid Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På sistone har emellertid den mera nyttighetsbetonade
trädgårdsodlingen fått maka åt sig för prydnadsodling av blomi/or
och grönt. Det är numera inte alls så vanligt som förr/ att
potatislandet, morots- och ärtsängarna m. m. praktiskt /aget
får fylla varje plats, .knappast lämnande rum för annat an en
rad blandat blomsterfrö eller solsickor.

Bland trädgårdens blomsterväxter är det i synnerhet de
fleråriga, s. k. perenna, som på senare tid tilldragit sig mer
intresse, medan de ettåriga sommarblommorna för inte så länge
sedan var nästan allenahärskande. Givetvis har de perenna
sina stora fördelar i att ej behöva sås varje år o. s. v., men det
vore inte lyckligt om de skulle alltför mycket undantränga
sommarblommorna. Dels är dessa senare synnerligen
anspråkslösa och anpassar sig lätt efter läge och skötsel, dels är
de billigare i inköp och kan placeras med större omväxling.

Att enbart använda sommarblommor i trädgården är dock
ej att tillråda. Sommarblommornas blomningstid infaller
relativt sent — de tidigaste arterna kommer först då högsommaren
närmar sig — det går inte utan omständig och dyrbar
förkultur att erhålla blommor under den tidiga våren och
försommaren. Blandade rabatter, i vilka båda slagen av växter
använts i lämpliga proportioner, torde därför vara bäst och
ger vanligen både fylligare växtlighet och starkare färgeffekt.

Av ettåriga prydnadsväxter har ett rätt stort antal arter
införts i odling, Endast ett fåtal av dem har sitt naturliga
utbredningsområde inom vårt florområde, så t. ex. blåklinten
(Centaurea cyanus), riddarsporren (Delphinium consolida) och
några andra. De allra flesta arter har sitt hemland i
mellersta och södra Europa, men även Orienten, östra Asien,
Australien och framför allt Amerika har bidragit med många vackra
och odlingsvärda arter. De ursprungliga arterna förädlas
fortfarande intensivt, och otaliga sorter fyller de större
fröfirmornas kataloger sida upp och sida ner. I synnerhet av de
viktigaste arterna — aster, lejongap, lövkoja, petunia etc. —
är sortantalet förbryllande stort och kunde lämpligen
begränsas.

Helt naturligt har detta omfattande växtmaterial högst
skiftande fordringar på temperatur, jordmån, odlingsplatsens läge
etc, och långt ifrån alla förmår nå full utveckling i vår oftast
karga jordmån. Det säger sig självt, att ju längre mot norr
en odlingsplats ligger, desto färre arter står till förfogande
för odling, helst vid sådd direkt på växtplatsen. Det lokala
läget är emellertid i sista hand utslagsgivande, och åtskilliga
särskilt gynnsamt belägna platser i Mellansverge kan i
klimatiskt hänseende jämföras med betydligt sydligare nejder.
Detsamma gäller vår klimatiskt mest gynnade provins Skåne.
Trots härstamningen från sydligare breddgrader medhinner
en stor del arter i allmänhet fullt tillfredsställande sin ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:32:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkkalend/1933/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free